Små skillnader i genomslag mellan stora och små lärosäten

Vi måste lyfta problemet med snedfördelningen av statliga forskningsanslag som missgynnar nya universitet och högskolor, trots den toppforskning som bedrivs där. Det säger Madelene Sandström, vd för KK-stiftelsen.

På uppdrag av KK-stiftelsen har professor Ulf Sandström tagit fram rapporten Är forskning med svagt genomslag koncentrerad till vissa lärosäten. Rapporten tillämpar bibliometriska metoder och grundar sig på svenska publiceringar under perioden 2008–2011 med citeringar fram till och med 2014. Databasen (Web of Science) som publiceringarna hämtas från består av 47 427 svenska forskare, varav 40 000 med affilering till universitet och högskolor.

Utgångspunkten för rapporten är alltså om svag lika med sällan eller aldrig citerad forskning är koncentrerad till vissa högskolor eller om den är jämnt fördelad över högskolelandskapet.

Svaret blir att skillnaderna mellan små/nya och stora/gamla lärosäten är marginella när det kommer till forskningens genomslag. De blygsamma skillnader som finns kan, enligt rapporten, förklaras av att de nya högskolorna ”fortfarande är på väg att etablera sig som forskningsproducenter”.

Rapporten anknyter till den återkommande diskussionen om svensk forskning skulle bli mer framgångsrik om den flyttades från de regionala högskolorna och de nya universiteten för att istället främst bedrivas vid de stora universiteten.

Ett ofta förekommande argument, inom forskarvärlden och bland ansvariga politiker, har varit att man inte ska ”smeta ut” resurserna av exempelvis regionpolitiska hänsyn, underförstått att forskningen vid mindre lärosäten skulle vara svagare.

Något som alltså motsägs av rapporten och KK-stiftelsen som finansierar forskning och kompetensutveckling vid 16 av nya universiteten och högskolorna är därför angelägen om att belysa forskningens kvalitet relaterat till de hur statliga forskningsanslagen fördelas: Mer än 85 procent går till elva stora universitet, medan de nya lärosätena får mindre än nio procent.

– Frågan är vad en jämnare fördelning skulle kunna innebära när så mycket god forskning redan produceras på nya universitet och mindre högskolor, trots den snedfördelning som råder idag, säger Madelene Sandström.

– Om Sveriges vetenskapliga position ska stärkas går det inte att ha ett system där stora universitet har råd att hålla sig med svag forskning, samtidigt som toppforskare vid mindre lärosäten inte får tillräckligt med resurser.

En förhoppning från KK-stiftelsens sida är att den nu aktuella rapporten ska kunna bidra till en konstruktiv diskussion.

– Vi har tagit fram bra beräkningar som kan fungera som inspel till arbetet med den kommande forskningspropositionen, säger Madelene Sandström.


Kategorier: Artiklar, Forskning, Kvalitet, Politik
Madelene Sandström, vd för KK-stiftelsen. Foto: Johan Olsson