Vitryssland i Bolognasamarbetet skapar debatt

Efter att knappt ha märkts i Bolognaprocessen blev jämställdhetsfrågorna plötsligt viktiga på ministermötet om högre utbildning i Europa som hölls den 14–15 maj i Armenien. Den mest kontroversiella frågan var Vitrysslands medlemskap i European Higher Education Area, EHEA.

Jämställdhetsperspektivet fördes fram av Sverige och kan ses som ett exempel på framgång för regeringen. Inför mötet har minister Helene Hellmark Knutsson framhållit regeringens avsikt att bli mer aktiv på den internationella arenan för högre utbildning och forskning.
— Vi har lyssnat mycket på SULF, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) och Sveriges förenade studentkårer (SFS) och ett sätt att understryka att vi tänker flytta fram positionerna internationellt är att ministern närvarar vid mötet, säger Anders Lönn, statssekreterare på utbildningsdepartementet.

Andra givna ämnen för mötet var akademisk frihet, studenternas rättigheter och kvalitetsfrågorna.
— SULF har ju jobbat hårt för lärarnas och studenternas inflytande i Bolognaprocessen och är mer nöjda än efter tidigare möten med hur lärarperspektivet och studenternas rättigheter betonas, säger SULF:s förbundsdirektör Git Claesson Pipping.

Hon menar att ett dokument som 47 länder står bakom av nödvändighet inte kan bli särskilt skarpt, men att mötet i Jerevan bland annat blev en bekräftelse på att internationella överenskommelser om kvalitetssystem är betydelsefulla.
— SULF har arbetat för att den akademiska personalens inflytande ska betonas både i det dokument som skrevs under i Jerevan och i ESG (The Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher
Education Area).

En annan fråga för mötet var mobiliteten. Enigheten är stor om vikten av ökad rörlighet mellan länderna, men i praktiken fungerar det sämre.
— Det är svårt att genomföra, men lärosätena borde ändå kunna göra mer för att skicka ut sina studenter, säger Git Claesson Pipping.

Vitryssland invalt med förbehåll
Vid mötet valdes alltså Vitryssland in som medlem av EHEA och deltagare i Bolognaprocessen. Det nya medlemskapet bidrog till att frågor om akademisk frihet och studenters rättigheter hamnade högt på agendan. Studentorganisationerna visade stor tveksamhet på grund av situationen för vitryska studenter. Frihet och rättigheter aktualiserades också av situationen i Europa med växande extremism och minskande politisk och religiös tolerans.
— Att Vitryssland blir medlem är ett uttryck för en inkluderande syn, att det är bättre att landet finns med i samarbetet med förhoppningar om en positiv påverkan, som att studenter kan hänvisa till att Vitryssland förbundit sig till Bolognaprocessen, säger Albin Gaunt, departementssekreterare på utbildningsdepartementet.

Vitryssland blev inte heller medlem utan förbehåll utan har ålagts en handlingsplan inför nästa ministermöte, om tre år. Dock finns inga beslutade sanktioner om vad som händer om man inte åstadkommit det som förväntas.

Albin Gaunt summerar vidare mötet som att Bolognaprocessen efter 15 år kommit till en punkt då det är viktigt att fundera över framtiden.
— Många länder har mycket kvar att göra rörande överenskomna reformer, medan andra har kommit långt.
— Det är ett läge som skapar en spänning och obalans som det gäller att överbrygga så att de länder som ligger efter ställer sig på gasen, samtidigt måste de länder som uppfyllt målen få nya utmaningar som gör att Bolognaprocessen fortsätter att väcka intresse, också politiskt.


Kategorier: Artiklar, Jämställdhet, Politik, Utland