UKÄ:s rapport om dimensioneringen av den högre utbildningen beskriver lärosätenas klämda sits mellan otillförlitliga arbetsmarknadsprognoser, studenternas efterfrågan och resursfördelningssystemet som kan dra åt motsatt håll.
– Rapporten är välskriven och har rimliga slutsatser. Och den stämmer med vårt intryck. Den är ett underlag bland flera i vårt mycket bredare utredningsarbete, säger Lars Haikola som ska presentera den statliga utredningen om högskolans utbildningsutbud den 30 juni.
Oönskade konsekvenser av olika styrsystem
UKÄ lyfter flera oönskade konsekvenser av de rådande styrsystemen. När kraftiga nedskärningar behöver göras kan lärosäten bli tvungna att lägga ner populära utbildningar för att det är då det ger ekonomisk effekt. Resursfördelningssystemet och konkurrensen om studenter sätter press på lärosäten att satsa på vad många studenter vill läsa snarare än vad arbetsmarknaden behöver, eller vad lärosätena behöver för att bibehålla och bygga kunskap långsiktigt. Regeringens öronmärkning av till exempel utbildningsplatser för sjuksköterskestuderande kan inte heller alltid matchas med de praktikplatser som behövs.
– Studenter, arbetsgivare, högskolor, regeringen – alla är överens om var det finns problem med dimensioneringen av utbildning, fram för allt vad gäller vård och skola. Men det är inte säkert att åtgärderna för att ändra på det ligger inom ramen för högskolorna. I grunden har vi ett efterfrågestyrt system där det är studenternas val som verkar, och det ju inte regeringsbeslut som påverkar studievalen, säger Lars Haikola.
Han tycker att det är bra att studenternas val styr utbildningsutbudet i så hög grad.
– Vi kommer inte att föreslå något annat system en dagens för det är det minst dåliga. Ingen har kommit på något bättre sätt än att i grunden låta utbildningsutbudet vara styrt av studenternas val.
Ekonomiska styrmedel effektivast
Det ligger inte inom ramen utredningen att föreslå förändringar på resursfördelningssystemet, det som UKÄ pekar ut som ett av grundproblemen. Men Lars Haikola tror ändå att utredningen kan bidra till att lätta den svåra sits som UKÄ beskriver att lärosätena sitter i.
– Staten har använt olika styrmedel under de 20 år som vi har kollat på, och det som har fungerat effektivast är ekonomiska styrmedel. Vi kommer i utredningen därför titta på olika former av ekonomisk stimulans, säger Lars Haikola.
Ett annat grundproblem som UKÄ lyfter är kortsiktigheten – både i arbetsmarknadsprognoser och i de politiska besluten.
– Det vi i utredningen kan göra är att påpeka vikten av att alla förändringar som görs är långsiktiga. Det kommer vi att understryka, men det ligger inte i vår makt att öka långsiktigheten, säger Lars Haikola.
