Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.

”Det finns ett stort missnöje och misstro”

Styrelsens process som ledde till förslaget om förnyat rektorsförordnande vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, har stora brister, skriver högskoleadjunkt Kristjan Oddsson.

29 april, 2015
Kristjan Oddsson

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens/skribenternas egna.

Angående artikeln ”Omstridda rektorer får förnyat förtroende” i Universitetsläraren nr 2/2015 vill jag komplettera med relevant bakgrund till ärendet.

Frågan om hur ledarskapet utövas och hur den inre organisationen fungerar på GIH har pågått under flera år och kulminerade våren 2014 då en medarbetarenkätundersökning genomförd av en extern konsult visade på alarmerande resultat. Då aktualiserades också frågan om förlängning av rektor Karin Henriksson-Larséns förordnande, ”rektorsprocessen”.

Enligt högskolestyrelsens protokoll nr 3 (2014-06-02), beslutades att ordförande Björn Eriksson själv och ensam skulle genomföra hörande av personal och studenter angående ”rektorsprocessen”. Han valde, utan att först diskutera tillvägagångssättet i styrelsen, att personligen intervjua ett antal anställda i ledningsposition, samt några studenter och fackliga representanter. Därmed bröt han mot högskoleförordningens kap. 2, 8§, där det klart framgår att man ska ”höra lärarna, övriga anställda och studenter på det sätt som styrelsen bestämt”.

Björn Erikssons ”underlag” ledde till att högskolestyrelsen på sitt möte den 11 september beslöt att uppdra åt ordförande Eriksson att föreslå regeringen att rektors förordnande skulle förlängas. Det bör noteras att Erikssons ”underlag” aldrig på något sätt har funnits dokumenterat eller diariefört. Lärarrepresentanterna i styrelsen reserverade sig mot beslutet och anmälde en avvikande mening (protokoll 4, 2014-09-11, bilaga till 15§).

Beslutet togs dessutom innan sedvanlig förhandling med de fackliga organisationerna vilket strider mot medbestämmandelagen. Detta ledde senare under året till att Saco-S/SULF begärde central förhandling och tvisteförhandling. Här framgick tydligt att Saco-S/SULF, efter att ha fått tillgång till alla befintliga underlag, såg mycket allvarligt på situationen och hur ärendet skötts. Saco-S uppmanade därför ordförande Björn Eriksson att genomföra en ny hörandeprocess.

Därför genomfördes en ”kompletterande kunskapsinhämtning” från GIH:s personal som underlag för styrelsens beslut i februari 2015. Denna beskrivs i artikeln som ”en anonym enkät”. Den var varken anonym eller enkät. Anställda kunde, antingen via e-post eller via ett personligt möte med en före detta anställd, avlämna sina synpunkter.

Detaljerade resultat av denna åsiktsregistrering får jag som anställd nu för första gången läsa i tidningen Universitetsläraren och jag noterar en kategorisering av personal där elva personer kallas ”forskare”, elva personer kallas ”lärare” och 19 personer kallas ”lärare/forskare”. Vem har gjort denna kategorisering och på vilka grunder?

Totalt inkom 51 anställdas synpunkter. Inför denna ”kompletterande kunskapsinhämtning” sades att endast fast anställd personal skulle erbjudas möjlighet att lämna synpunkter. Så meddelades dock inte personalen, vilket gjorde att även icke fast anställd personal kunde delta. Det innebär att närmare 140 personer kunde ha deltagit om de önskat.

Björn Erikssons roll
Avslutningsvis, i artikeln framgår tyvärr inte alls högskolestyrelsens ordförande Björn Erikssons egen roll i den uppkomna situationen kring ”rektorsprocessen” på GIH. Han säger att ”beslutet om omförordnande var lätt att fatta…” och att ”GIH har ju också bytt rektor påfallande ofta”. Björn Eriksson säger sig alltså ha lätt att ta ett beslut som ifrågasatts av stora personal­grupper (administration, adjunkter, lektorer och professorer) och av fackliga organisationer. Handläggningen har dessutom kantats av beslut som varit juridiskt bristfälliga. Två rektorer, Per Nilsson (2002–2005) och Mats Ericson (2005–2008), slutade frivilligt på GIH innan deras förordnande gått ut, efter att ha sökt och erhållit andra tjänster.

”Som jag tolkar det är det missnöje som finns koncentrerat till adjunkterna, som givetvis är en viktig grupp för högskolan, men också studenterna är viktiga och de ställer sig positiva till ett omförordnande”, avslutar Björn Ericsson.

Här får då GIH:s adjunkter ännu en gång ”en släng av sleven” från skolans högsta ledning, styrelseordförande Björn Eriksson. Jag vill då bara hänvisa till de olika underlag som finns tillgängliga och även den ovan nämnda ”kompletterande kunskapsinhämtningen”. Där framgår klart att det finns ett stort missnöje och misstro till GIH:s högsta ledning bland samtliga personalkategorier. Att studenterna är viktiga håller jag med om men att hänvisa till deras åsikter i detta sammanhang, en ren arbetsmiljöfråga, är irrelevant.

Kristjan Oddsson,
högskoleadjunkt vid Gymnastik- och idrottshögskolan

Fotnot: Universitetsläraren har varit i kontakt med GIH:s kommunikationsavdelning för att få en kommentar från Björn Eriksson. GIH har valt att inte kommentera.

Kristjan Oddsson

Vad tycker du? Skicka in din replik eller debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023