Promemorian som bygger på Harriet Wallbergs utredning (se Universitetsläraren nr 8/2014 och nr 12/2014) är på remiss i sektorn, med sikte på att systemet ska börja gälla 1 januari 2016. Universitetskanslersämbetet, UKÄ, ska fram till dess ansvara för att vidareutveckla och implementera systemet.
– Det är ju fortfarande ganska vagt hållet, det vi ser som positivt är att man utgår från lärosätenas eget kvalitetsarbete eftersom kvalitet skapas i kontakten mellan lärare och studenter, säger Karin Åmossa, SULF:s chefsutredare.
– Det allra bästa är att resurser inte längre kopplas till kvalitetsutvärdering, även om där finns en fallgrop, det gäller att bevaka att pengarna fortsatt används i sektorn.
Och så var det den tveksamma formuleringen, den återfinns under avsnittet ”utbildningsutvärderingar”. Dessa utvärderingar ska, enligt promemorian, ”kunna initieras av Universitetskanslersämbetet, men de bör även kunna utföras på uppdrag av regeringen.” Det är omnämnandet av ”regeringen” som Karin Åmossa reagerar mot, att det inte räcker med att ”utbildningsutvärderingar ska kunna genomföras på enstaka lärosäten, till exempel om brister i en viss utbildning har uppmärksammats eller om Universitetskanslersämbetet har bedömt att lärosätet har brister i sin egen kvalitetssäkring.”
Ska vara fristående
Att regeringen är inblandad kan tyckas självklart, då UKÄ är en myndighet. Men otvivelaktigt står inblandningen i strid med European Standards and Guidelines, ESG:s, principer om att den instans (UKÄ) som ansvarar för kvalitetssäkring ska vara autonom och fristående från regeringen.
– Om regeringen ska ta egna initiativ till utbildningsutvärdering kan det tolkas som att man inte helt litar på UKÄ:s förmåga att avgöra vilka utbildningar som ska utvärderas, säger Karin Åmossa.
Ett av skälen till tveksamheten är att det gamla systemet utformades med besvärande politisk klåfingrighet, vilket resulterade i att UKÄ förlorade sitt medlemskap i ENQA (The European Association for Quality Assurance in Higher Education).
Också från Sveriges universitets- och högskoleförbunds, SUHF, sida reagerar man negativt på formuleringar om ”utbildningsvärderingar”, närmare bestämt att dessa ska utgöra ”en betydande andel”.
– Enskilda utbildningsutvärderingar kan förstås finnas inom systemet, men det ska vara på förekommen anledning och något extraordinärt, säger Anders Söderholm, rektor vid Mittuniversitetet och ordförande i SUHF:s expertgrupp för kvalitetsfrågor som i övrigt är nöjd med förslaget.
– Det andas tillit till att universitet och högskolor själva kan hantera kvalitetsfrågor, en utveckling som man även skulle önska för forskningssidan.
