Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Regeringsförslag strider mot europeiska riktlinjer

Förslaget innehåller en tveksam formulering som strider mot European Standards and Guidelines, ESG. Det säger SULF:s chefsutredare om regeringens promemoria om nytt kvalitetssäkringssystem.

24 april, 2015
MarieLouise Samuelsson
Sandra Lee Pettersson
AndersSoderholm

Promemorian som bygger på Harriet Wallbergs utredning (se Universitetsläraren nr 8/2014 och nr 12/2014) är på remiss i sektorn, med sikte på att systemet ska börja gälla 1 januari 2016. Universitetskanslersämbetet, UKÄ, ska fram till dess ansvara för att vidareutveckla och implementera systemet.
– Det är ju fortfarande ganska vagt hållet, det vi ser som positivt är att man utgår från lärosätenas eget kvalitetsarbete eftersom kvalitet skapas i kontakten mellan lärare och studenter, säger Karin Åmossa, SULF:s chefsutredare.

– Det allra bästa är att resurser inte längre kopplas till kvalitetsutvärdering, även om där finns en fallgrop, det gäller att bevaka att pengarna fortsatt används i sektorn.

Och så var det den tveksamma formuleringen, den återfinns under avsnittet ”utbildningsutvärderingar”. Dessa utvärderingar ska, enligt promemorian, ”kunna initieras av Universitetskanslersämbetet, men de bör även kunna utföras på uppdrag av regeringen.” Det är omnämnandet av ”regeringen” som Karin Åmossa reagerar mot, att det inte räcker med att ”utbildningsutvärderingar ska kunna genomföras på enstaka lärosäten, till exempel om brister i en viss utbildning har uppmärksammats eller om Universitetskanslersämbetet har bedömt att lärosätet har brister i sin egen kvalitetssäkring.”

Ska vara fristående
Att regeringen är inblandad kan tyckas självklart, då UKÄ är en myndighet. Men otvivelaktigt står inblandningen i strid med European Standards and Guidelines, ESG:s, principer om att den instans (UKÄ) som ansvarar för kvalitetssäkring ska vara autonom och fristående från regeringen.
– Om regeringen ska ta egna initiativ till utbildningsutvärdering kan det tolkas som att man inte helt litar på UKÄ:s förmåga att avgöra vilka utbildningar som ska utvärderas, säger Karin Åmossa.

Ett av skälen till tveksamheten är att det gamla systemet utformades med besvärande politisk klåfingrighet, vilket resulterade i att UKÄ förlorade sitt medlemskap i ENQA (The European Association for Quality Assurance in Higher Education).

Också från Sveriges universitets- och högskoleförbunds, SUHF, sida reagerar man negativt på formuleringar om ”utbildningsvärderingar”, närmare bestämt att dessa ska utgöra ”en betydande andel”.
– Enskilda utbildningsutvärderingar kan förstås finnas inom systemet, men det ska vara på förekommen anledning och något extraordinärt, säger Anders Söderholm, rektor vid Mittuniversitetet och ordförande i SUHF:s expertgrupp för kvalitetsfrågor som i övrigt är nöjd med förslaget.
– Det andas tillit till att universitet och högskolor själva kan hantera kvalitetsfrågor, en utveckling som man även skulle önska för forskningssidan.

MarieLouise Samuelsson
Sandra Lee Pettersson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 4, 2024
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023