Pedagogik som bistånd väcker hopp och frågor

Karlstads universitet är en av flera utländska aktörer som undervisar lärarutbildare i Afghanistan. Nu vill projektledaren Amir Mansory studera hur sådana satsningar tas emot i landets muslimska kontext.
Afghanistan-Foto-Nina-Christenson
Karin Thörne, adjunkt vid Karlstads universitet, visar ett pedagogiskt onlineverktyg för studenterna under kursdagarna i Kabul i mars.

Sedan 2011 har Karlstads universitet utbildat 70 afghanska lärarutbildare på masternivå på uppdrag av Sida. I mars startade en fortsättningskurs i ämnesdidaktik för att omsätta de teoretiska kunskaperna i praktik. 64 personer är antagna, varav tio procent är kvinnor.

– Landet har varit i krig i över 30 år och utbildningssystemet håller på att byggas upp igen. Mycket biståndspengar går till utbildning men problemet är att det inte finns lärare för att täcka upp behovet, berättar Nina Christenson som är universitetsadjunkt i geografi och nyligen har återvänt efter sin tredje undervisningsresa i landet.

  • Studenter i djupa diskussioner om mänskliga rättigheter i ett rollspel under Anders Bromans ledning.
  • Studenterna redovisar uppgiften ”Rymdskeppet” där de utrustat ett rymdskepp för en 6000-årig rymdfärd.
  • Karin Thörne diskuterar föreställningar om kroppen.
  • Torodd Lunde bygger lego, ett sätt att arbeta med problemlösning i matematik.

Studenterna, som också är lärare, är inskrivna vid Karlstads universitet och det var också där de la fram sina masteruppsatser. Men den mesta undervisningen sker i Kabul.

– Vi kommer dit med vår västerländska pedagogik, sedan måste studenterna göra en omtolkning av det och passa in det i sitt sammanhang. Det skapar väldigt utmanande och stimulerande diskussioner, säger Nina Christenson.

Kritiskt tänkande och aktivt lärande
Detta möte har projektledaren vid Karlstads universitet, forskaren Amir Mansory, nu sökt pengar av Vetenskapsrådet för att studera. I ett mejl från Kabul berättar han att i princip all utbildning av lärarutbildare i utvecklingsländer baseras på teorier som har utvecklats i västvärlden. Kritiskt tänkande, aktivt lärande och jämställdhet i utbildningen är ofta kärnan i lärarutbildningen och ses som receptet för att förbättra lärandet hos eleverna.

– Sannolikt är effekten av sådan lärarträning resultatet av mötet mellan erfarenheter av den behavioristiska skolan, muslimsk utbildning och de västerländska, främst konstruktivistiska, teorier som studeras. Sådana effekter har inte undersökts i någon stor utsträckning, säger Amir Mansory.

Med forskningsprojektet vill han belysa hur västerländska teorier om undervisning och lärande tas emot och i vilken grad de implementeras i ett muslimskt land som Afghanistan. Detta tror han är av värde likväl för det afghanska utbildningsministeriet som för internationella biståndsgivare och Karlstads universitet.


Kategorier: Undervisning, Utland
Lärosäten: Karlstads universitet