BORDSPLACERINGEN ÄR BARA ett i en rad av förslag som förväntas leda till en mer formaliserad bedömningsprocess och därmed motverka informella strukturer som har negativ inverkan på jämställdhet.
Medveten placering innebär påbjuden spridning i mötesrummet, för att undvika kotteribildningar av ledamöter som känner varandra, som har likartade erfarenheter och meriter, som att tillhöra samma lärosäte eller vara verksamma inom samma forskningsområde.
Placeringsstrategin ingår i de rekommendationer som nyligen presenterades i Vetenskapsrådets andra rapport om jämställdhetsobservationer som sedan 2012 genomförs genom deltagande observation under beredningsgruppernas möten.
Huvudspåret är att undersöka om män och kvinnor har samma förutsättningar att få forskningsmedel, men nu breddas jämställdhetsbegreppet till jämlikhet och andra maktordningar som kan påverka bedömningen.
De informella strukturerna togs upp i den första rapporten (se Universitetsläraren nr 16/2013), som tendenser att relatera till sökandens ålder och privata relationer.
I DEN NYA RAPPORTEN återkommer det informella lika med irrelevanta som exempel på problem.
– Det kan vara vädjanden om positiv bedömning med hänvisning till att någon sökande har haft det tufft, säger Lisbeth Söderqvist, vid Vetenskapsrådets avdelning för forskningspolitisk analys, som är en av fyra observatörer.
– Men i så fall måste man genomgående ta hänsyn till sådant, det skulle krävas enkäter över vilka som har haft en tuff period.
John Tumpane, som också ingår i observatörsgruppen, tillägger att det självfallet är mänskligt att vädja om förståelse.
– Den som gör det är säkert inte heller riktigt medveten om att den sortens undantag inte går att tillämpa som grund för fördelning av medel.
Den nya rapporten visar också (anonymiserade) exempel på brist på respekt för regelverk och riktlinjer om jämställdhet, som då och då kommer till uttryck i beredningsgruppernas diskussioner.
BRISTEN PÅ RESPEKT kan yttra sig i sådant som att ordföranden i en beredningsgrupp solidariserar sig med granskare som bryter eller protesterar mot Veten- skapsrådets regelverk.
Om forskningssekreteraren i den aktuella gruppen samtidigt har försökt att avbryta granskare som protesterar mot regelverket innebär det att ordföranden i fråga underminerar forskningssekreterarens auktoritet.
– Ordföranden och forskningssekreteraren är två väldigt viktiga personer, om de ger motstridiga signaler om vad som gäller skapar det osäkerhet i gruppen, säger Lisbeth Söderqvist, som beskriver protester som en kulturkrock mellan en statlig myndighet och forskarsamhället.
– Forskare ska vara kritiska och självständiga, samtidigt måste Vetenskapsrådet som myndighet tillämpa regeringens jämställdhetspolitiska mål och då finns det inte utrymme att ifrågasätta de riktlinjer som gäller.
VETENSKAPSRÅDET ÄR OCKSÅ en av arton pilotmyndigheter som under 2014 med stöd från Nationella sekretariatet för genusforskning arbetat med "jämställdhetsintegrering".
Observatörerna betonar att det är Vetenskapsrådet som har ansvaret för att medvetandegöra beredningsgrupperna och mildra eventuella kulturkrockar, att det är en pedagogisk uppgift att förmedla att jämställdhetsarbetet är en ofrånkomlig del av myndighetsutövningen.
– Vår mening är verkligen inte att kritisera forskarna. Framför allt är det viktigt att inse att jämställdhet är en fråga om kvalitet och om vi inte kan övertyga om det faller det på oss, säger John Tumpane.
De uppfattar inte heller att protester och ifrågasättanden dominerar, tvärtom, och den förra rapporten fick mycket positiv respons, externt och internt.
– Det pågår en levande diskussion om jämställdhet, regeringen har jämställdhet högt på sin agenda och vår förra rapport används som handbok internt, här finns en samlad erfarenhet, säger Lisbeth Söderqvist.
Observatörsgruppen har alltså lämnat förslag på förbättringar och på hur man kan gå vidare med jämställdhetsarbetet. Formaliseringen är ett nyckelbegrepp, mer konkret handlar det, förutom bordsplacering, om att samtliga beredningsgrupper ska eftersträva jämn könsfördelning och internationell representation.
Man vill också se tydligare riktlinjer för beredningsmötets struktur och samtalsordning.
Ordförandens roll och ansvar bör, enligt rekommendationerna, förtydligas med detaljerade instruktioner för hur mötet ska ledas.
Vidare föreslår man att information om Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi ska ske redan i samband med rekrytering till beredningsgrupperna och att en utbildning i jämställdhetsfrågor blir obligatorisk för alla som deltar i beredningen.
Styrelsen har godkänt rapporten, vilka av de föreslagna rekommendationerna som kommer att prioriteras blir en fråga för Vetenskapsrådets ledning.
