Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Lärarundantaget riskerar försvinna

Om inte universitetslärare och fack ser upp kan lärarundantaget försvinna. Lärarundantaget är en sedvana och om praxis förändras kan sedvanan vara svår att upprätthålla. Det menar Margareta Hellström vid KTH.

1 februari, 2015
Universitetsläraren

MED INTRODUKTIONEN AV moocar ställs frågan om rätten till undervisningsmaterialet på sin spets. Men redan med ett SUHF- seminarium 2009 om ”Upphovsrätt i viss akademisk verksamhet” började arbetsgivarna flytta fram sina positioner.
– Nu vill man med hjälp av moocar marknadsföra lärosätena och det digitala materialet, säger Margareta Hellström, IKT-pedagogisk rådgivare vid KTH samt projektledare för Legala handboken 2.0 (se föregående artikel).
Och då kan lärarundantaget vara ett hinder för arbetsgivaren.
– Men det upphovsrättsliga lärarundantaget ingår i den akademiska friheten. Universitetsläraren och forskaren behåller rätten till det hon skriver, om det inte producerats på direkt beställning från arbetsgivaren, säger Margareta Hellström.
Frågan om att avskaffa lärarundantaget har varit föremål för utredning flera gånger, men det har fått vara kvar. Lärarundantaget är en sedvana och är varken fastslagen i lagstiftningen eller genom ett prejudikat i domstol.
Därför har en del lärosäten på senare tid ensidigt deklarerat att de äger rättigheterna till undervisningsmaterialet. Så har exempelvis Chalmers tekniska högskola i ett rektorsbeslut bestämt att lärosätet har nyttjanderätt till undervisningsmaterial som lärarna framställer i tjänsten, se Universitetsläraren nr 20/2011.

– DET HAR VARIT en debatt länge och jag vet att SULF har försökt driva fall för att få klarhet, vi behöver ju prejudikat. Men vad jag förstår verkar arbetsgivaren ha valt en annan linje genom att ta så kallade myndighetsbeslut, säger Margareta Hellström.
Hon påpekar att vissa lärosäten som Umeå universitet har gått en annorlunda väg.
– Där har man formulerat ett färdigt avtal som man vill att läraren ska skriva under, men då skriver man bort sina rättigheter, så i Legala handboken kan vi inte rekommendera att skriva på. Sammantaget gör de här omständigheterna att man inte riktigt vet vad som gäller i dag.
– Det finns en risk som SULF, och också enskilda universitetslärare, borde tänka på. Myndighetsbesluten på Chalmers och andra lärosäten har funnits i flera år nu och om de får ligga fast under lång tid utan protester kan man ju säga att en ny sedvana har införts. I och med det har arbetsgivaren vunnit utan att ta rättslig strid eller förhandla.

KATARINA RENMAN CLAESSON, jurist och doktorand i upphovsrätt vid juridiska institutionen på Stockholms universitet och expert hos Legala handboken 2.0, utvecklar frågan.
– Lärarundantaget har i många år, i Sverige och andra länder, varit en accepterad tolkningsregel för bestämningen av forskares och lärares rättigheter till sitt eget material. Den är bekräftad i vetenskaplig litteratur och diskussioner. Om frågan skulle prövas i domstol i dag anser Katarina Renman Claesson att lärarundantaget skulle ha betydelse för tolkningen av rättighetsfördelningen mellan den anställda forskaren/läraren respektive arbetsgivaren.
– Men den som vill ändra en oskriven tolkningsregel kan börja med att tydligt ange någon annat, till exempel i en policy, säger hon.
Och ju längre tid en policy finns utan att bli ifrågasatt, desto större blir tveksamheten kring vad som egentligen gäller.
– Bästa sättet att undanröja osäkerheten är att förhandla och komma överens om vad som ska gälla framöver. En överenskommelse är starkare än både policys och en oskriven tolkningsregel. I teorin är det den enskilde upphovsmannen, det vill säga forskaren och läraren, som förfogar över sina rättigheter, men med stöd av sina medlemmar bör facket i vart fall kunna diskutera med arbetsgivare hur osäkerheten ska undanröjas, säger Katarina Renman Claesson.

PER-OLOF ELIASSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023