– Jag är för Open Access, som ideologi, det vill säga att alla ska kunna ta del av all statligt finansierad forskning. – Problemet är att open access kopplas ihop med systemet för medelstilldelning, ett system som innebär en likriktning av forskarformatet och som därmed styr hur forskningen ser ut och bedrivs. Det säger Ingrid Elam, med anledning av att Vetenskapsrådet, VR, har tagit fram nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information. VR väljer alltså en svenskspråkig rubricering, i stället för det ofta använda ”open access” och grundprinciperna, som VR formulerar dem, är att ”vetenskapliga publikationer och konstnärliga verk samt forskningsdata som ligger till grund för vetenskapliga publikationer som är resultatet av offentligt finansierad forskning ska vara öppet tillgängliga”. Ingrid Elam, som ingår i Kungliga bibliotekets expertgrupp för open access och publiceringsfrågor, fastslår att det är självklart att också den konstnärliga forskningen ska tillgängliggöras, men ser samtidigt problem då finansieringssystemet gynnar eller åtminstone är mer lätthanterligt för forskning som resulterar i peer-review-granskade tidskriftsartiklar.
– Så länge vi finns inom akademin ska också konstnärlig forskning bedömas och utvärderas, registreras och arkiveras, också vi arbetar med peers. När det kommer till open accesspublicering ställs humanioraforskning och konstnärlig forskning inför likartade utmaningar. Hur ska man förhålla sig till de färdiga verken som offentliggörs på gallerier, teaterscener och bokförlag? – Inom konstnärlig forskning kan vi tillgängliggöra reflektioner och metadata, men inte hela verk. – Om konstnärlig forskning resulterar i en operaföreställning finns ju medverkande som inte alls finansieras av statliga medel. Ingrid Elam har som forskare egen erfarenhet av problematiken, då hon var knuten till Malmö högskola och på försök publicerade ett av sina bokverk, via högskolans webbplats. Men det visade sig omöjligt, eftersom boken skulle ges ut på ett av de stora förlagen som sa blankt nej. Kommersiell förlagsverksamhet är knappast kompatibel med att forskaren gratis tillgängliggör en monografi.
– Eftersom publicering är grund för tilldelning så leder det till att man i stället för att skriva monografier styckar upp materialet i peer-review-artiklar. – Förutsättningarna för publicering och finansiering styr därmed forskningen, det blir viktigare att man publicerar, inte vad. Ur den konstnärliga forskningens perspektiv är det, enligt Ingrid Elam, viktigt att de gemensamma kriterierna för open access-publicering blir så allmänna som möjligt. Hon menar vidare att det inom universitetsvärlden finns en tendens att betrakta just konstnärlig forskning som ”en särskild sorts fågel”. – Det är ett romantiskt synsätt, som vissa av oss tycker är bra, det vill säga att vi ses som lite speciella. Men det är viktigt att betona att vi finns och verkar inom det akademiska systemet. Det går inte att ställa konstnärlig forskning mot vetenskaplig forskning. Ingrid Elam understryker att det genomgående finns stora skillnader i förutsättningarna för olika forskningsfält.
– Det är exempelvis stor skillnad på medicinsk forskning och humaniora, jag kommer själv från den hermeneutiken och det finns säkert naturvetare som menar att det inte är ”riktig forskning”. Hon är som sagt positiv till open access i stort och ser det som självklart att all forskning omfattas av riktlinjerna. Därmed inte sagt att hon är övertygad om att det kommer att fungera, fullt ut. – Det är ett otroligt komplext område, dessutom kommer aldrig forskare som blir publicerade i vetenskapliga tidskrifter som Lancet och Nature att på allvar bry sig om open accesspublicering, eftersom högstatustidskrifterna inte tillåter det. FAKTA I Vetenskapsrådets, VR, riktlinjer som tagits fram i samarbete med Kungliga biblioteket föreslår man att dessa riktlinjer ska gälla fram till år 2020 och att Sverige ska ha en ”målbild” för år 2025. VR vill se en utredning med förslag till lösningar, ett uppdrag som bör fördelas ”på lämpliga myndigheter”, att en nationell samordningsfunktion inrättas och att utredningen ska vara färdig 2018. VR bedömer det som rimligt att utforma detaljerade riktlinjer omkring år 2020.
