Hellmark Knutsson lägger Björklunds löfte på is

Den av Jan Björklund utlovade förordningsförändring som skulle sätta stopp för lärosätenas missbruk av tillfälliga anställningar läggs på is. Helene Hellmark Knutsson skjuter upp frågan på obestämd tid.
Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning. Foto: Kristian Pohl

Björklunds löfte gavs i en riksdagsdebatt i april 2014, då det visade sig att han var helt enig med socialdemokratiske riksdagsledamoten Thomas Strand om behovet av en förordningsförändring, som skulle innebära rätt till prövning för fast anställning, efter meriteringsanställning. Alltså en fråga som SULF länge har drivit. Björklund bekräftade i en intervju i Universitetsläraren nr 7/2014 att arbetet för att ”strama upp regelverket” hade påbörjats och att han förväntade sig ”skärpning” från lärosätenas sida redan under 2015. Hans efterträdare Helene Hellmark Knutsson har inte lika bråttom. Hon är givetvis medveten om att Björklunds löfte var ett resultat av en envis debatt och lobbyverksamhet från Hellmark Knutssons partikamrater, inte minst riksdagsledamoten Thomas Strand. Hellmark Knutsson har ändå valt att skjuta upp förordningsförändringen. Istället kommer en eventuell ändring att ingå i vad som är tänkt att bli en mer omfattande utredning av anställningsformer för lärare och forskare. Någon tidsplan för en sådan översyn föreligger inte. En annan fråga där Hellmark Knutsson signalerar en annan linje än Björklunds gäller vilket departement Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, ska tillhöra. SLU, som så länge universitetet funnits hade sorterat under landsbygdsdepartementet (tidigare jordbruksdepartementet), är sedan årsskiftet en myndighet under näringsdepartementet och alltjämt det enda lärosäte som inte lyder under utbildningsdepartementet. Detta ville Björklund ändra på. På SULF-kongressen 2012 framhöll han det som självklart att samtliga universitet och högskolor borde vara myndigheter under utbildningsdepartementet. Han klargjorde att där fanns oenighet inom alliansen, eftersom Annie Lööf ville behålla SLU under sitt landsbygdsdepartement, men Björklund försäkrade att han inte tänkte ge upp SLU. Om S-MP-regeringen hade tänkt i samma banor som Björklund förelåg en given möjlighet när man lade ned landsbygdsdepartementet och införlivade politikområdet med näringsdepartementet. Men istället fick SLU – utan förvarning – helt enkelt hänga med och ingår nu tillsammans med en rad tunga myndigheter i det som kallats ett ”superdepartement” för näringslivsfrågor och innovation. Förutom landsbygdspolitiken återfinns här en rad tunga myndigheter för områden som infrastruktur, bostäder, transport och IT. Därmed ett helt annat sammanhang för SLU och ofrånkomligt en förlust i position och inomdepartementslig status, jämfört med att tidigare ha varit det betydligt mindre landsbygdsdepartementets största myndighet. – Det finns goda argument för att SLU ska fortsätta tillhöra näringsdepartementet, men också goda argument för att universitetet ska tillhöra utbildningsdepartementet, säger Helene Hellmark Knutsson, som inte går in på hur argumenten ser ut, men öppnar för att titta närmare på detta, ”om någon tar ett initiativ”. På frågan varifrån ett sådant initiativskulle komma svarar hon ”kanske SLU:s ledning”. SLU:s ledning har dock redan tagit vad man nog får kalla ett initiativ. I november förra året skrev man till både Hellmark Knutsson och näringsdepartementet för att närmare diskutera sin departementstillhörighet. När denna artikel skrivs, i slutet av januari, har SLU ännu inte fått någon reaktion på sin skrivelse, vilket visar att SLU inte står särskilt högt på Helene Hellmark Knutssons agenda. Med den rådande decemberöverenskommelsen och de exceptionella förutsättningarna som innebär att regeringen har att hantera oppositionens budget är det också givet att den politiska energin och taktiken koncentreras på den kommande vårpropositionen. Den innebär nämligen en ny chans att leverera de 125 miljoner i kvalitetsförstärkning av lärar- och förskollärarutbildning och till utbildningar inom humaniora och samhällsvetenskap, som fanns i den nedröstade S-MP-budgeten. Ytterligare 125 miljoner skulle satsas för 2016. – Jag känner mig trygg med december- överenskommelsen, men jag beklagar samtidigt att situationen innebär att vi förlorar tid i det vi ville genomföra. – Det fanns ju en ambitionsskillnad mellan oss och alliansen, vi ville ha 14 300 platser mot deras 10 000. Vi ville också ha fler fria platser, medan alliansens budget innehåller mer detaljstyrning, säger Helene Hellmark Knutsson. Om hon får bestämma kommer alltså satsningen med vårproppen, men det förutsätter att utbildningsdepartementet kapar åt sig tillräckligt utrymme i en proposition där många departement vill driva sina frågor. Förutom propositionen har Hellmark Knutsson framöver att hantera flera för sektorn centrala utredningar som ska beredas för remissrundor. Först ut är Harriet Wallbergs förslag på ny organisation för kvalitetssäkringssystem, som ska gå på remiss under februari, senast i mars. Under våren väntar också remissrunda för Vetenskapsrådets omdebatterade Fokusmodell (Universitetsläraren nr 7/2014). Efter ungefär fyra månader på jobbet är Helene Hellmark Knutsson alltmer övertygad om att statsrådsposten som ansvarig för högre utbildning och forskning är ”ett fantastiskt uppdrag”, konstaterar att ”där finns mer att göra” och talar på politikers vis om ”utmaningar”. Hon har tagit för vana att berömma sådant som alliansen redan gjort och understryker kanske oftare än något annat statsråd ”samarbete”, inom regeringen och över blockgränserna. – Jag vill undvika onödiga konflikter och arbeta långsiktigt. Ytterligare underlag och inspiration för arbetet lär Helene Hellmark Knutsson få när hon nu i februari inleder den för ministrarna obligatoriska turnén, med besök hos samtliga lärosäten. MARIELOUISE SAMUELSSON


Kategorier: Arkiv