Gymnasieelever vässas inför universitetsstudier

– Det finns elever som inte får en tillräcklig utmaning i en normal klass. För dessa elever kan det vara en extra stimulans att gå i en klass med likasinnade, som har specialintresset gemensamt, säger Klas Nilson. Polhemskolan är uppkallad efter teknikern och uppfinnaren men också fysikern Christopher Polhem. På skolan finns det cirka 2 400 gymnasieelever och ett 50-tal går på en alldeles speciell utbildning. De läser minst 350 poäng i fysik, och kan läsa så mycket som 550 poäng, och i matematik läser alla minst 600 poäng. Betydligt mer än en normal gymnasieklass. – I matematik läser många dessutom olika universitetskurser, medan vi i fysik mer satsar på att erbjuda olika universitetsföreläsningar, laborationer på Fysicum, studiebesök på exempelvis Max IV och olika specialkurser. Klas Nilson har själv disputerat i kärnfysik. En kollega har samma bakgrund i atomfysik och en tredje är astronom, och det betyder att gymnasieeleverna på spetsutbildningen har tillgång till specialkunskaper på nära håll. Ytterligare kunskap får man genom ett nära samarbete med Lunds tekniska högskola (LTH), Fysicum och matematiska institutionen. Och som om det inte skulle vara tillräckligt så har man inlett ett utbyte med ett gymnasium i Hangzhou i sydöstra Kina. Eleverna från Kina kommer på besök och bor hos spetsutbildningens elever. Sedan besöker de svenska eleverna sina kinesiska utbytesvänner. Man har också varit på studiebesök i Genève och Cern, som är världens största partikelfysiklaboratorium. – Jag var med på det studiebesöket och det var fantastiskt. Vi var också på Oskarshamns kärnkraftverk och besöken gav en inblick i hur kunskaper inom fysiken används praktiskt, säger Emil Boman, som gick ut spetsutbildningen i våras och som nu läser på Fysicum i Lund. Han berättar att från hans avgångsklass i våras läser sju stycken fysik på universitetet, två läser teknisk matematik på LTH, en läser teknisk fysik på LTH och en läser industriell design. Tre stycken har tagit studieuppehåll. – Totalt läste jag 700 poäng i matematik på gymnasiet och det är oerhört skönt att ha med sig den kunskapen in på universitetet, speciellt kursen i linjär algebra har jag haft nytta av. Inom fysiken var spetsutbildningens specialkurser intressanta. Emil Boman tycker att spetsutbildningen har andra fördelar än de rent kunskapsmässiga. – Det var stimulerande att gå med kompisar som har samma huvudintressen. Man umgicks med alla, och det blev en bra sammanhållning, och så har man tillgång till mycket lärartid. För Emil Boman har allt varit positivt med spetsutbildningen, och han tycker att den borde vara ett självklart val för de som har ett specialintresse inom teoretiska ämnen, precis som det är med idrottsgymnasier. Och hans eget yrkesval är givet. – Jag vill fortsätta i den akademiska världen, säger Emil Boman. Erik Tegler har hunnit till andra årskursen i spetsutbildningen. Även han är positiv till utbildningen och, förutom att han gillar fysik och matematik, så uppskattar han att klassen koncentrerar studierna i olika ämnen. – Just nu läser vi matematik sex till sju timmar i veckan, och det är bra att man kan fokusera på några ämnen i taget. Eriks Teglers föräldrar har sina yrken inom naturkunskapen. Och det är inte helt ovanligt. – Det är ganska många elever som harföräldrar som är fysiker eller matematiker, säger Erik Tegler. Tomas Brage är professor och studierektor på Fysicum i Lund. Han säger att eleverna från spetsutbildningen är bättre förberedda än andra studenter på det sätt som man arbetar på institutionen. – Eftersom de känner till miljön här och vet vad som krävs är det ett litet steg för eleverna från spetsutbildningen att börja läsa. De har också bra kunskaper eftersom de har läst mer matematik och fysik än vad man annars gör på gymnasiet. Det mesta tycker Tomas Brage är bra med spetsutbildningen och han ser möjligheter till utveckling, efter en modell som tillämpas i USA. Där erbjuds regionalt ungdomar med specialintresse att fokusera på exempelvis fysik och kemi. – Jag skulle vilja se en breddad rekrytering till spetsutbildningen. Man ska försöka locka alla som vill fokusera, och så borde man byta namn på utbildningen. Fokusutbildning är ett bra namn, säger Tomas Brage. BJÖRN FORSBERG Utvärdering av spetsutbildning Sedan 2010 har Skolverket årligen lämnat en redovisning till regeringen om omfattningen av försöksverksamheten med spetsutbildning. I utvärderingen 2014 kan man läsa: ”Av den kvalitativa studien framgår att lärare och elever i spetsutbildning anser att undervisningen håller hög kvalitet, eleverna tycker sig både ha fördjupat och breddat sina kunskaper och fått bra inblick i vad det innebär att bedriva studier på högskolenivå.” Det står också: ”Sättet som spetsutbildningen förbereder eleverna för akademiska studier uppfattas av majoriteten av lärare och elever som ett uttryck för spets.” Det finns idag 20 försöksverksamheter med ”riksrekryterande gymnasial spetsutbildning”. Verksamheten startade 2009 och är fortfarande en försöksverksamhet. Källa: Försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasiala spetsutbildningar 2014