Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Föräldrars bakgrund styr fortfarande valet att studera

UKÄ har nyligen släppt en rapport som visar att snedrekryteringen till högre utbildning inte minskat de senaste tio åren utan snarare ökat något. – Breddad rekrytering har inte funnits på agendan under den borgerliga regeringen, påpekar SULF:s chefsutredare Karin Åmossa.

1 januari, 2015
Universitetsläraren

I ett statistiskt meddelande från Universitetskanslersämbetet, UKÄ, och SCB går man igenom hur föräldrarnas utbildningsnivå påverkar högskolestudier. Bland högskolenybörjarna, yngre än 35 år läsåret 2013/14, hade totalt 38 procent högutbildade föräldrar, det vill säga föräldrar med minst en treårig högskoleutbildning. Sett till alla Sveriges ungdomar har bara cirka 25 procent högutbildade föräldrar. Det statistiska meddelandet visar att under de senaste tio åren har inte snedrekryteringen minskat, utan snarare ökat något. Visserligen har andelen unga i Sverige med högutbildade föräldrar ökat, från 22 till 25 procent under åren 2003–2013. Men andelen nybörjare i högskolan med högutbildade föräldrar har ökat något mer, från 33 procent till 38 procent. Snedrekryteringen till högre utbildning som helhet är ju väl känd. Anmärkningsvärt, men kanske inte lika uppmärksammat, är hur studenter med olika bakgrund fördelar sig på olika utbildningar. Högst andel med högutbildade föräldrar bland nybörjarna finns på utbildningarna till läkare och arkitekt, 66 procent. På utbildningen till förskollärare är däremot andelen med högutbildade föräldrar 19 procent, det vill säga klart under medelnivån i befolkningen. Mönstret är enkelt att urskilja; på utbildningar med hög status och höga intagningspoäng går fler studenter med högutbildade föräldrar. – Det är nedslående att det kvarstår så deterministiskt, att det för att nå framgång i studier fortfarande verkar vara viktigt att fixa högutbildade föräldrar, säger Karin Åmossa. Också mellan olika lärosäten finns stora skillnader i andelen nybörjare med högutbildade föräldrar. Bland lärosäten varierar andelen nybörjare med högutbildade föräldrar mellan 30 och 73 procent. Störst andel med högutbildade föräldrar hade nybörjarna vid Handelshögskolan i Stockholm, lägst Högskolan Väst. Det framgår av rapporten att andelen nybörjare med lågutbildade föräldrar inte säger mycket om lärosätets arbete med breddad rekrytering utan en rad andra faktorer. Högskolorna och de nya universiteten har delvis ett annat utbildningsutbud än de äldre universiteten vilka har fler långa program med höga intagningspoäng. Också exempelvis den generella utbildningsnivån i lärosätenas upptagningsområde har betydelse för studenternas sociala sammansättning. Sammanfattningsvis står det klart att det nästan inte hänt något med den sociala snedrekryteringen till högre utbildningunder de senaste tio åren. – Breddad rekrytering har inte funnits på agendan under den borgerliga regeringen, påpekar Karin Åmossa. Hon menar att med de senaste årens utvärderingssystem av högre utbildning har lärosätena inte heller haft något incitament till breddad rekrytering. – I och med att kvaliteten på uppsatserna ger sådant genomslag i utvärderingarna så mäter man individen och inte kvaliteten på utbildningen. Det premierar utbildningar med många studenter som har högutbildade föräldrar. – Jag ser fram emot ett nytt kvalitetsutvärderingssystem som jag hoppas ska fokusera på kvaliteten i utbildningen och underlätta breddad rekrytering i stället för att motverka den, säger Karin Åmossa. l Text: Per-Olof Eliasson UKÄ har nyligen släppt en rapport som visar att snedrekryteringen till högre utbildning inte minskat de senaste tio åren utan snarare ökat något. – Breddad rekrytering har inte funnits på agendan under den borgerliga regeringen, påpekar SULF:s chefsutredare Karin Åmossa. Lärare och forskare ofta från akademikerhem Även bland forskande och undervisande personal på lärosätena är det vanligt att föräldrarna är högutbildade. Universitetskanslersämbetet, UKÄ, har i en ny rapport för första gången redovisat uppgifter om personalens bakgrund. En jämförelse med Sveriges befolkning i allmänhet visar att det är betydligt vanligare att föräldrarna till de som forskar och undervisar har en eftergymnasial utbildning på minst tre år eller en forskarutbildning. Studien är indelad i tre åldersgrupper, där den yngsta kategorin, personer i åldern 30–44 år, kan anses mest relevant med tanke på att utbildningsnivån i Sverige i allmänhet har ökat på senare år. I denna ålderskategori har ungefär hälften bland den forskande och undervisande personalen föräldrar med en längre eftergymnasial utbildning. Motsvarade andel i befolkningen är runt 20 procent, enligt UKÄ. PER-OLOF ELIASSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023