Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Anpassad utbildning eller självständiga högskolor

Debattartikel av Christer Persson

1 januari, 2015
Universitetsläraren

I Universitetsläraren nr 12/2014 skriver Cecilia Jonsson om kritiskt granskande studenter från en professionsutbildning som riskerar repressalier. Som lärare vid en annan professionsutbildning känner jag igen detta att studenter ibland uttrycker oro över att ett akademiskt examensarbete som kritiskt ifrågasätter rådande branschpraxis skulle kunna utgöra ett hinder för att senare få jobb inom branschen. Jag har dock än så länge inte hört att så har inträffat, men bara det faktum att denna oro finns är allvarligt nog. Förutom att man kan fråga sig om vissa professioner inte tål en granskning, så väcker Jonssons debattinlägg en fråga av vidare dimensioner och det rör högskolans självständighet gentemot de branscher som vi utbildar mot. Ledordet för många högskoleutbildningar idag är anställningsbarhet och i många fall betyder det att professionen som högskolan utbildar till engageras i utbildningen – antingen som praktikplats, som studieobjekt i olika studentarbeten och även som direkt inblandad i undervisningen. Detta har naturligtvis den fördelen att studenterna får en inblick i kommande arbetsliv, men frågan är på vems premisser detta sker? Kan man förutsätta att avnämare som engageras i utbildningen sätter ett självständigt kritiskt granskande i högsätet eller finns det en risk att det är branschens praxis som okritiskt levereras i syfte att erhålla blivande arbetskraft som är ”anställningsbar”? Vidare kan man fråga sig i vilken utsträckning som högskolelagens § 3 utgör ledstjärna för kursinnehållet? Det är givetvis inte fel med en högskola som på olika vis samverkar med det omgivande samhället, men var går gränsen för en högskola som vill upprätthålla sin självständighet? Det sistnämnda exemplifieras också i den riktade satsning mot hållbart samhällsbyggande som Formas aviserat för 2015. I denna ska de sökande för att få medel visa upp en förhållandevis omfattande samfinansiering från olika aktörer inom samhällsbyggandet såsom näringsliv eller offentliga myndigheter. Frågan är dock om dessa aktörer är intresserade av en kritisk granskning av sin verksamhet och en förutsättningslös undersökning av vad hållbart samhällsbyggande kan innebära, eller om branschen här vädrar morgonluft för att med statliga tillskottspengar fortsätta på inslagna spår? Så frågan är om forskning och undervisning på högskolan i första hand ska tillfredsställa avnämarnas behov, eller om forskare och studenter förväntas bedriva samhällsrelevanta studier med ibland obekväma frågeställningar, och detta såsom student utan att riskera att inte komma in på arbetsmarknaden? Ska forskare och studenter i första hand vara traditionsbärare eller ska de vara förnyare, och var står högskolan där? Christer Persson, lektor som utbildar blivande fysiska planerare vid Blekinge Tekniska Högskola

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023