Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Uppiggande och nedslående att jämföra Sveriges villkor

Proletarisering av universitetsläraryrket. Kommersialisering av högre utbildning. Snedrekrytering av studenter. Det är några av de problem och farhågor som diskuterades när EI, Education International, samlade till den konferens för högre utbildning och forskning som EI arrangerar vartannat år.

13 december, 2014
Universitetsläraren

Drygt 80 representanter för lärarorganisationer deltog, från många europeiska länder, USA, Kanada, Argentina och flera afrikanska länder. EI som har medlemsförbund i 172 länder hade planerat att hålla konferensen i Ghana, men då Ghanas regering med hänvisning till risker för ebolasmitta stoppade all inresa fick istället 2014 års konferens hållas i Bryssel.
– Känslan är att hela världen är samlad vid diskussionerna, säger SULF:s chefsutredare Karin Åmossa som tillsammans med SULF:s ordförande Mats Ericson medverkade som ansvariga för gruppen som tog upp ämnet ”Measuring student learning outcomes – resignation, reformation or resistance”.
Och inledningsvis ägnade man sig åt att definiera ”learning outcomes”, ungefär det studenter ska kunna, vad de förstår, vilka attityder de bör ha utvecklat i slutet av en kurs eller ett program. ”Learning outcomes” är ett etablerat begrepp för de länder som ingår i Bolognasamarbetet, medan det för andra är helt okänt och svårbegripligt.
– Deltagarna från USA känner igen det, men inte från högre utbildning, de kopplar det istället till hur deras skolsystem ser ut, som är mycket målinriktat, säger Karin Åmossa.
Bland annat från nordamerikanska konferensdeltagare uttrycktes far­hågorna om tilltagande proletarisering av universitetsläraryrket, om ”taylorism”, alltså ett slags industriinspirerad effektivisering och specialisering.
– Många ser risken för en mät­hysteri, i och med att högre utbildning expanderar och ju mer resurser det kräver, desto fler politiker vill ha kontroll över utbildningssystemen.
Och apropå ”politisk styrning” insåg­ Karin Åmossa och Mats Ericson att det blev reaktioner på de svenska examensmålen som är inskrivna i högskole­förordningen.
– Det är inte sådant som vi själva tänker på, men det väckte förvåning att examensmålen är formulerade på politisk nivå, och inte av akademin själv.

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Åsa Morberg

kronikapuff-asa-morberg

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 5, 2024
Nummer 4, 2024
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023