Uppiggande och nedslående att jämföra Sveriges villkor

Drygt 80 representanter för lärarorganisationer deltog, från många europeiska länder, USA, Kanada, Argentina och flera afrikanska länder. EI som har medlemsförbund i 172 länder hade planerat att hålla konferensen i Ghana, men då Ghanas regering med hänvisning till risker för ebolasmitta stoppade all inresa fick istället 2014 års konferens hållas i Bryssel.
– Känslan är att hela världen är samlad vid diskussionerna, säger SULF:s chefsutredare Karin Åmossa som tillsammans med SULF:s ordförande Mats Ericson medverkade som ansvariga för gruppen som tog upp ämnet ”Measuring student learning outcomes – resignation, reformation or resistance”.
Och inledningsvis ägnade man sig åt att definiera ”learning outcomes”, ungefär det studenter ska kunna, vad de förstår, vilka attityder de bör ha utvecklat i slutet av en kurs eller ett program. ”Learning outcomes” är ett etablerat begrepp för de länder som ingår i Bolognasamarbetet, medan det för andra är helt okänt och svårbegripligt.
– Deltagarna från USA känner igen det, men inte från högre utbildning, de kopplar det istället till hur deras skolsystem ser ut, som är mycket målinriktat, säger Karin Åmossa.
Bland annat från nordamerikanska konferensdeltagare uttrycktes far­hågorna om tilltagande proletarisering av universitetsläraryrket, om ”taylorism”, alltså ett slags industriinspirerad effektivisering och specialisering.
– Många ser risken för en mät­hysteri, i och med att högre utbildning expanderar och ju mer resurser det kräver, desto fler politiker vill ha kontroll över utbildningssystemen.
Och apropå ”politisk styrning” insåg­ Karin Åmossa och Mats Ericson att det blev reaktioner på de svenska examensmålen som är inskrivna i högskole­förordningen.
– Det är inte sådant som vi själva tänker på, men det väckte förvåning att examensmålen är formulerade på politisk nivå, och inte av akademin själv.