Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

UKÄ och högskolesektorn har en gemensam utmaning

Debattartikel av Eric Lindesjöö

13 december, 2014
Universitetsläraren

Med min tidigare erfarenhet, tio år vid Högskoleverkets utvärderingsavdelning och bland annat rekryterad som internationell bedömare av FINHEEC (The Finnish Higher Education Evaluation Council) och ENQA (The European Association for Quality Assurance in Higher Education) har jag nu förmånen att ha ett perspektiv från båda sidor, ­utvärderaren och den utvärderade. Processen att ta fram ett nytt nationellt system för att säkra kvalitet av högre utbildning har pågått sedan 2010 och har periodvis varit smärtsam men lärorik. Det system som Harriet Wallberg nu föreslår och som ska gälla från 2016 är att granska lärosätenas övergripande system för att säkerställa deras kvalitet, kompletterat med stickprov av att granska utbildningar. Dessa övergripande lärosätesgranskningar benämner vi i Sverige oftast som kvalitetsarbetsgranskningar (KA-granskningar) och bygger på kollegial granskning (peer review). Internationellt benämns de vanligen som quality audits eller enbart audits. Wallbergs förslag är ett steg i rätt riktning. Trots berättigad kritik mot det ­nuvarande utvärderingssystemet har flera inom utbildningssektorn uttryckt fördelar med systemet och dess fokus på kvaliteten av självständiga arbeten/examensarbeten. Det huvudsakliga ­argumentet för det nuvarande systemet är att det är kvalitetsdrivande. Omöjlig­heten att behålla det nuvarande systemet grundar sig dock på flera brister som: för svagt bedömningsunderlag i form av för få självständiga arbeten, endast en bedömare per arbete, den stora andel utbildningar som inte uppnått minst fem examina har inte bedömts, bristande samordning mellan bedömargrupper och hur dessa använt bedömningsunderlag i olika omfattning, eller att forskarnivån inte har utvärderats. Att åtgärda dessa brister för att kunna behålla systemet räcker Universitetskanslersämbetets resurser helt enkelt inte till för. Ett annat grundläggande skäl till att inte kunna behålla nuvarande system är att bedömningarna grundats på ett alltför snävt underlag i utbildningen, endast i form av de självständiga arbetena. Detta har även lett till att systemet ej heller uppfyller ESG (Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area). Detta ledde nyligen till att UKÄ förlorade sitt medlemskap i ENQA, vilket sektorn finner oacceptabelt. De förespråkare som trots allt finns för att fortsättningsvis granska självständiga arbeten lägger ofta fram sitt argument för detta genom att jämföra med de tidigare KA-granskningarna som gjordes under perioderna 1995–2002 och 2008–2010. Kritiken mot dessa är att de hade svårigheten att tränga ned på djupet till själva utbildningskvaliteten. Kopplingen mellan ett bra kvalitetsarbete och bra utbildningskvalitet var helt enkelt alltför svag. Detta är en korrekt iakttagelse.

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023