Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Ny jämförelse av lärosäten visar: Gammal och stor inte alltid bäst

Är det logiskt att fördela forskningsanslagen så att tio procent går till nya, mindre lärosäten och resten till de äldre, stora universiteten? En rapport som jämför de nya med de äldre, bland annat utifrån en jämförelse mellan Sverige och Storbritannien väcker frågor och nyanserar bilden av att gammal och stor alltid är bäst.

13 december, 2014
Universitetsläraren

Rapporten ”Starka forskare och starka forskningsmiljöer vid nya universitet och högskolor” har tagits fram vid socio­logiska institutionen vid Umeå universitet och visar bland annat att i jämförelse med yngre brittiska universitet står sig de svenska högskolorna och de nya universiteten väl.
Mellan äldre brittiska och äldre svenska universitet är däremot skillnaden stor.
Jämförelsen med brittiska lärosäten har gjorts med avseende på citerings­genomslag, produktionsvolym, specialiseringsgrad och internationella samarbeten.
– Yngre svenska lärosäten klarar sig bra, säger Rickard Danell, universitetslektor vid sociologiska institutionen, som genomfört studien, som också visar att om man tittar på respektive länders samtliga lärosäten så är variationerna mellan nya och gamla mindre i Sverige.
Det undersökta citeringsgenomslaget indikerar internationellt hög kvalitet även på forskning vid mindre lärosäten, där Högskolan i Jönköping sticker ut positivt.
Det finns flera brittiska lärosäten som är betydligt mer produktiva och mer citerade än de bästa svenska lärosätena, som är Karolinska institutet tätt följt av Stockholms universitet.
Äldre svenska lärosäten har i stort sämre citeringsgenomslag och mindre antal excellenta publikationer.
– Men vi kan också konstatera att en hel del brittiska lärosäten är betydligt mindre citerade än de sämst presterande svenska lärosätena, säger Rickard ­Danell, som drar slutsatsen att variationen mellan unga lärosäten inom det brittiska systemet är större än mellan Sveriges högskolor och nya universitet.
Jämförelsen visar att yngre lärosäten i de bägge länderna är påfallande lika varandra när det gäller sådant som inter­nationella samarbeten och ledarskap. Tittar man på samtliga lärosäten är Sverige bättre än Storbritannien när det kommer till internationella samarbeten, vilket kan förklaras av att det betydligt mindre svenska forskningssystemet innebär att forskare av nödvändighet måste utveckla fler internationella kontakter.

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023