Matteklubbens doktorander lyfter intresserade elever

De kallas särbegåvade eller högpresterande, men för matematikerna Valentina Chapovalova och Djalal Mirmohades handlar det om vanliga barn med ett starkt intresse för matematik. I Matte­klubben får barn lösa uppgifter på hög nivå under handledning av studenter, doktorander och lektorer på Ångströmslaboratoriet vid Uppsala universitet.

Ljudnivån är hög i lektionssalen på Mate­matikum i Uppsala. 29 barnröster pratar livligt och det prasslar av plasten runt smörgåsarna. Då ropar huvudläraren Valentina Chapovalova:
– Alla som hör mig, klappa en gång!
Klapp.
– Alla som hör mig, klappa två ­gånger!
Klapp klapp.
Det är dags för kvällens första pass med problemlösning. Barnen dricker ur sina juiceglas och lyssnar på Valentina Chapovalovas instruktioner:
Tre ekorrar hittade 90 nötter. De delade upp nötterna på så sätt att den äldsta fick tio nötter mer än mellanekorren och så att den yngsta ekorren fick tio nötter mindre än mellanekorren. Hur många nötter fick varje ekorre?
De här barnen går i årskurs två, tre och fyra och kommer till Ångströms­laboratoriet en kväll per månad för att lära sig mer matematik. Uppsala är en av sju pilotkommuner i en satsning från Sveriges kommuner och landsting (SKL) för att Sverige ska uppnå bättre matematikresultat i PISA-studien 2015. Satsningen inleddes 2012 och omfattar nu en tredjedel av Sveriges kommuner. Pilotkommunerna (Borås, Karlstad, Landskrona, Luleå, Sollentuna, Umeå och Uppsala) uppmärksammade att det finns barn som ”lägger av” i skolan för att de har för lätt för sig, snarare än för att de tycker att matematik är för svårt. Under läsåret 2013/2014 arbetade pilotkommunerna fram en handlingsplan för att ge ledning och stimulans till dessa barn.


Kategorier: Arkiv