Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Kriget stänger universiteten i östra Ukraina

Kriget i östra Ukraina har slagit sönder de akademiska strukturerna. Lärarna får inte ut sina löner. Studenter får inga godkända examina. Tusentals akademiker flyr nu från den krigshärjade Donbasregionen.

13 december, 2014
Universitetsläraren

Elena Kulishova levde vad hon kallar ett vanligt liv som lektor och forskare i klinisk psykologi vid Nationella universitetet i staden Donetsk i östra Ukraina. Lönen gick visserligen inte att leva på men hon klarade sig med extrajobb. Sedan kom kriget. Beskjutningarna. Ryktena. Allt internationellt samarbete på institutionen upphörde. I september klev tungt beväpnade män in på campus, körde bort rektor och tog över. Elena Kulishova packade sina väskor, satte sig på bussen med sin dotter och for västerut.
– Jag var tvungen att flytta. Det gick inte att vara kvar. Jag har en dotter som är fyra år och jag hade inte fått lön på flera månader. Jag är den enda som tjänar pengar i vår familj.
De beväpnade tillhörde den självutropade Folkrepubliken Donetsk och anfördes av dess ”utbildningsminister” Ihor Kostenok. Gruppen gjorde liknande visiter på sex andra universitet i Donbas­regionen. Ihor Kostenok lovade i en tevesänd intervju att återgå till det sovjetiska systemet för utbildning som bygger på ”fundamental vetenskap och borgar för extremt hög kvalitet”.
– Ingen fattade någonting och alla som kunde få en anställning någon annan­stans flyttade. Vissa flyttade till Ryssland men de allra flesta till väst, ­säger 41-åriga Elena Kulishova.

Vi sitter på varsin trästol på institutionen för medicinsk psykologi vid Odessas medicinska universitet. Väggarna har bruna träpaneler. Elena Kulishova berättar sin historia via tolk, med lugn och oavvänd blick. Här i Odessa är träden gröna i november och kriget är sjuttio mil bort. Staden med den milda havs­brisen är känt för sitt medicinska universitet och det var ett av skälen till varför Elena Kulishova flyttade hit med sin dotter. Ett annat skäl var att hon här har vänner som kan ge henne husrum.
Elena Kulishova är inte ensam om att fly. Tusentals akademiker och studenter har lämnat den krigshärjade regionen och ingår i den stora skaran internflyktingar. Hon berättar att hennes vänner och kollegor nu är spridda över hela Ukraina. En filial till Nationella universitetet i Donetsk har öppnat i staden Vinnytsia, väster om stridslinjen, men där finns bara ett hundratal studenter och de lärare som flyttat med hade ännu i november inte fått någon lön.
Elena Kulishova är specialist på trauma­terapi och drev egen praktik i ­Donetsk för att dryga ut lärarlönen på 2 000 hryvnia (cirka 1 200 kronor). Hon noterar att många av specialisterna här i Odessa är yngre och har modernare kunskaper. Det innebär att de inte är influerade av kvasivetenskapen defekto­logi som traditionellt härskat inom psykologin i Sovjetunionen.

På gatan utanför campus står studenter i klungor under akaciorna. Vissa röker, de flesta gör det inte. Två hundar utan koppel är inbegripna i en brottningsmatch på trottoaren. Ett ambulerande fik i en skåpbil säljer espresso och cappuccino för sju kronor koppen.
Institutionens lokaler ligger en halv trappa ner med undervisningssalar och lärarnas fikarum intill. Odessa är en rysktalande stad trots att den ligger i västra Ukraina. Flertalet lärare har ryska som modersmål. Det officiella akademiska språket är ukrainska men en lärare berättar att hennes studenter ofta ber henne föreläsa på ryska, vilket hon gärna gör. Men att man talar ryska betyder inte att man stöder Putin. Istället skrämmer lärare och studenter upp varandra med rykten om att Putin vill lägga beslag på vackra Odessa – och att en invasion är att vänta i december. Rykten alltså.

För studenterna i Donetsk är läget minst sagt ovisst. De som stannat kvar och eventuellt får examen i den självutropade republiken lär inte kunna använda den någon annanstans. Folk­republikens ledning har lovat att koppla examensordningar till Moskvas universitet (MGU), men det är tveksamt om lärosätet i Moskva ens svarar på de propåerna. Andra löften är att studiepengen ska höjas med 25 procent, något som inte verkställts och som få tror på.
Vi träffar Alina Savenko och Irina Schevenko, 22 år som båda var läkarstudenter vid Donetsk medicinska universitet tills undervisningslokalerna stängdes i maj. Irina och Alina fick åka hem och vänta.
– Varje månad fick vi besked att ”om en månad öppnar vi igen”. Men tiden gick och universitetet öppnade inte och jag tänkte, nu förlorar jag tre års studier, berättar Alina Savenko.
I oktober fick de en chans att komma till Odessa. De är ännu inte officiella studenter utan är här för att göra det obligatoriska all-ukrainska provet efter tre års studier.
Alina Savenko förklarar:
– De flesta gör som vi: sticker. Några stannar kvar och får en stämpel från folkrepubliken i sin examen. De hoppas att Ryssland ska komma och rädda dem. Men Ryssland har ju sagt: ”Vi vill inte ha er!” Ändå hoppas de.
– I Donetsk var kriget vårt ständiga samtalsämne. Det och hur vi skulle få vår examen. Det har varit en del hätska diskussioner, men vi vet inte vem vi ska tro. Vi bara ser att alla inblandade ljuger och att det är omöjligt att få reda på sanningen, säger Irina Savenko.

– Vi åker aldrig tillbaka, men jag saknar Donetsk. Visst, Odessa är vackert, men… Fastän vi pratar ryska så vill vi ha ett enat Ukraina. Vi är ukrainska ­nationalister, säger Alina Savenko.
Inte heller läraren Elena Kulishova har planer på att återvända, även om hon har en lägenhet kvar i Donetsk. Hennes förra man, också han forskare, valde att stanna kvar på institutionen. Han och dottern skypar till varandra. Tanken är att han ska hälsa på. Flygplatsen är ockuperad men än så länge går bussar varje dag.
– Jag valde inte att flytta, jag blev tvungen. Men nu finns det ingen väg tillbaka. Nu bygger jag min framtid här, säger Elena Kulishova.

THOMAS HELDMARK

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023