En dynamisk kunskapsgryta med kreativa vetenskapskockar. Så vill Eva Brodin, docent i utbildningsvetenskap vid institutionen för psykologi i Lund, se på akademin.
– Vi har ju en ansamling av mycket god kunskap. Det är en förutsättning för bra vetenskaplig kreativitet. Vi har också människor som är mycket kritiskt tänkande varelser och som har utvecklat ett etiskt förhållningssätt. Tar vi detta ihop med en vilja att komma fram till ny kunskap så har vi den vetenskapliga kreativiteten i ett nötskal, säger Eva Brodin som är en av bokens författare.
Men det som skulle kunna vara en av världens mest kreativa arbetsplatser upplevs inte alltid så. Eva Brodin menar att det främsta problemet är att det saknas resurser i form av tid. Tid att forska, att reflektera, vara nyfiken, lyssna och lära av varandra.
– Ett växande problem som jag i alla fall ser i mitt lilla hörn av akademin är en brist på folk som har tid att gå på seminarier, säger Eva Brodin.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.
Kreativitetsforskare: Akademins formalitet tar död på leklusten
Det började som en idé om att skapa en bra lärobok på svenska. Men när Lundaforskare nyligen släppte boken ”Kreativitet – teori och praktik ur ett psykologiskt perspektiv” hade den växt till en bibel för alla som vill förstå kreativitetens potential i det egna arbetet.
13 december, 2014
Universitetsläraren
Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.