Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Tolv sägs upp i Umeå

Tolv anställda har sagts upp vid institutionen för kultur-och medie- vetenskaper vid Umeå universitet. Bakom uppsägningarna ligger en rad faktorer, ganska typiska för en institution som råkat i ekonomiskt trångmål.

1 december, 2014
Universitetsläraren

– DET HAR VARIT en fruktansvärt tung period på institutionen, både innan man visste vilka som skulle drabbas och när det stod klart hur många och vilka det gällde. Många är besvikna och ledsna och en del arga, säger prefekten Kerstin Engström.
Institutionen för kultur- och medievetenskaper hade vid årets början ett ingående underskott från tidigare år och ett budgeterat underskott som gjorde att man i våras konstaterade övertalighet om ungefär nio heltider.
– På ett övergripande plan hänger det samman med de senaste årens neddragningar av studieplatser. Och när man har låg studentpeng, som inom humaniora, finns det inga marginaler. Det får inte hända mycket på flera håll samtidigt, då kan det gå fort utför, säger institutionens prefekt Kerstin Engström.
Efter en omställningsprocess med omplaceringsutredningar fattade rektor i oktober beslut om att säga upp tolv personer; elva lektorer och en T/A. Av dem kommer minst sex personer, alla lärare, att erbjudas återanställning på deltid eftersom verksamheten behöver ha kvar kompetensen.
2011 hade institutionen fortfarande överskott. Att ekonomin därefter försämrats beror enligt Kerstin Engström på en kombination av olika orsaker.
– De största är minskade intäkter i grundutbildningen. Dels har det antal studenter vi tilldelas av regeringen krympt år från år. Dels har söktrycket minskat betänkligt inom några av våra ämnen.
Ett ökat problem är att studenter ändrar sig i sista stund och inte dyker upp även om de tackat ja till platsen, säger Kerstin Engström.

PROBLEMET MED tillströmningen är störst när det gäller fristående traditionella humanioraämnen, som konstvetenskap, litteraturvetenskap och etnologi.
– För att vara en humaniorainstitution har vi haft en ovanligt stor andel studenter i yrkesinriktade program; manusutbildningen, programmen för medie- och kommunikationsvetenskap och journalistik, programmet för museer och kulturarv samt kulturanalys- och kulturentreprenörsprogrammen. Men nu minskade antalet studenter på två av yrkesprogrammen också.
Dessutom har institutionen haft ökade kostnader i grundutbildningen eftersom en ovanligt stor andel av de lektorer som forskat har fått slut på forskningsmedel samtidigt.
Men utöver dessa faktorer som instiututionen inte kan råda över säger Kerstin Engström att det finns en mänsklig faktor.
– Om vi i institutionsledningen i tid hade sett konsekvenserna av minskad andel forskningsfinansiering och dalande studentantal, hade vi kunnat vidta åtgärder tidigare, undvika en del kostnader och kanske öka intäkterna. Hon drar erfarenheter av händelseförloppet.
– Det vi lärt oss är vikten av framförhållning i en värld där det kan vara väldigt svårt att ha framförhållning eftersom det är så många faktorer vi inte råder över. Och vi har lärt oss att inte vara för optimistiska utan bromsa i tid.

PER-OLOF ELIASSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023