Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Proteststorm tycks stoppa planerade neddragningar

Enligt budgetpropositionen skulle de svenska Medelhavsinstituten läggas ned. Regeringen vill också slopa Svenska institutets informationsinsatser och bidrag till svenskundervisning i utlandet och dessutom lägga ned Svenska studenthemmet i Paris och dra in nästan hela statsbidraget till Terminologicentrum. – Jag tror inte att den sittande regeringen vill stryka ett streck över all den här verksamheten men okunskap leder till sådana här dumheter, säger Carin Fischer, ordförande för Svenska institutet i Rom.

1 december, 2014
Universitetsläraren

DE FÖRESLAGNA NEDSKÄRNINGARNA verkar tillkommit utan att den nya regeringen tagit reda på vilka verksamheter som drabbas och utan kontakt med de berörda institutionerna.
Carin Fischer vid Svenska institutet i Rom blev uppringd av en tjänsteman på departementet dagen innan budgetpropositionen skulle presenteras.
– Det var ett chockartat besked att hela anslaget skulle strykas från 2017. Förslaget är ofattbart, ofattbart, säger hon.
När det blev känt att de tre svenska Medelhavsinstituten i Rom, Aten och Istanbul samt San Michele-stiftelsen skulle mista statsbidragen bröt det ut en proteststorm i pressen och i sociala medier.
Detta fick utbildningsminister Helene Hellmark Knutsson att ta ett halvt steg tillbaka och meddela att det finns tid att utreda frågan och enligt uppgift har nu regeringen dragit tillbaka förslaget om nedläggning.
– Departementet fick snabbt material från oss och från de andra instituten och jag har kontaktat utbildningsutskottet i riksdagen, säger Carin Fischer.

VID DE TRE INSTITUTEN och i San Michele- stiftelsen bedrivs långsiktig forskning och utbildning i en rad ämnen. Studenter, doktorander och forskare kan knyta internationella kontakter.
– Om man skulle lägga ned institutet i Rom kommer den långsiktiga forskningen som innebär samarbete med inte bara Italien utan med många länder inte att kunna bedrivas. Ett exempel på verksamhet vid Rom- institutet är Pompejiprojektet som just nu genererat en utställning på Millesgården.
Carin Fischer menar att en nedläggning knappast skulle sparat de 22 miljoner kronor som står i budgetposten, bland annat eftersom det är mycket dyrt att säga upp fast anställd personal i Italien och att man är bunden av olika avtal.
– I alla tre länderna handlar det om att regeringen måste ha mellanstatliga förhandlingar för att kunna göra några förändringar överhuvudtaget, och det hade regeringen nog inte riktigt tänkt på, säger Carin Fischer.
Hon påpekar att regeringen förmodligen inte varit medveten om all verksamhet vid Medelhavsinstituten.
– Jag tror inte att den sittande regeringen vill stryka ett streck över all den här verksamheten men okunskap leder till sådana här dumheter, säger Carin Fischer.

NÅGRA DAGAR EFTER att planerna på nedläggning av Medelhavsinstituteten blev kända avslöjade Olle Wästberg på DN Debatt att medlen för Svenska studenthemmet i Paris, samt till Svenska institutet för informationsinsatser i utlandet och svenskundervisning i utlandet successivt dras in.
För Svenska institutet är det en nedskärning om sammanlagt 13 miljoner kronor.
Enligt tidningen Expressen har nu regeringen backat om att dra in Svenska institutets bidrag för svenskutbildning utomlands.
– Jag tror tyvärr att regeringskansliet inte hade informerat sig, säger Monika Wirkkala, chef för Enheten för talangmobilitet vid Svenska institutet.
Anslaget från utbildningsdepartementet är riktat mot länder utanför EU och EES-området. 8,5 av de 13 miljonerna handlar om marknadsföring av Sverige som studiedestination i samarbete med de svenska lärosätena, som att presentera Sverige och svensk högre utbildning i Sverigemontrar på internationella utbildningsmässor och andra insatser.
Resterande 4,5 miljoner används som stöd till universitet utanför EU som för egna medel ger undervisning i svenska. Stödet innebär till exempel att en svensk lektor kan vara på plats eller möjlighet att arrangera konferenser och fortbildning för inhemska lärare och möjlighet för studenter att komma till Sverige.
– Ett indraget anslag innebär att vi inte kan stödja verksamhet i Ryssland, Vitryssland, Ukraina, Kina, USA, Kanada eller Mexiko. Studenterna på de här kurserna är ju intresserade av att komma till Sverige och studera, säger Monika Wirkkala.
Hon påpekar att när det gäller svenskundervisning i utlandet försvinner inte stödet helt. Svenska institutet får också årligen sju miljoner kronor från utrikesdepartementet.

DEN MINSTA BUDGETPOSTEN i de föreslagna besparingarna är Svenska studenthemmet i Paris, grundbeloppet är 1,9 miljoner kronor per år, de senaste åren höjt till 2,6 miljoner på grund av en extra subvention för renoveringsarbeten.
Studenthemmet erbjuder boende för studenter och forskare, men också kulturutövare. Det ligger i universitets- staden Cité internationale universitaire de Paris (CIUP) i södra Paris, granne med ett 40-tal liknande studenthem varav hälften är knutna till olika länder.
– Citén är ett fredsprojekt som tillkom efter första världskriget. Sverige var på plats från början och vårt hus byggdes 1931 tack vare såväl statliga medel som privata finansiärer, säger föreståndaren Åsa Ekwall som själv bodde där som student för 25 år sedan.
Studenthemmet finansieras till 50 procent med statliga medel och till 50 procent av hyror, och kan enligt Åsa Ekwall omöjligen finansieras enbart med hyror.
– Vi ska komma in med en konsekvensanalys till departementet. Det är inte svårt att tala för den här verksamheten eftersom mycket små medel ger stor utväxling i internationella kontakter för våra forskare och studenter men också i kultur- och Sverigefrämjande tack vare vår kulturella verksamhet. En nedläggning skulle innebära en stor goodwillförlust för Sverige.
– Om staten drog tillbaka sitt stöd skulle det vara en neddragning som skulle drabba svenska forskare, studenter, musiker och konstnärer i generationer framöver. Det skulle också vara en markering som skulle märkas internationellt och Sverigebilden skulle förändras negativt. En nedläggning skulle innebära ett otroligt högt pris för en försvinnande liten besparing, säger Åsa Ekwall.

DET I SKRIVANDE stund senaste avslöjandet av nedskärningar inom humaniora är att regeringen i budgetpropositionen föreslår att anslaget till Terminologicentrum, TNC, minskas med fyra miljoner kronor. Kvar blir 273 000 kronor och enligt Språkförsvaret innebär det att TNC från och med år 2016 inte längre kan agera som nationellt centrum för terminologi och fackspråk.
Terminologicentrum ligger under näringsdepartementet. "Det skäl som anges till neddragningen är att pengarna ska användas "för att finansiera prioriterade satsningar".
TNC har inte fått någon annan förklaring eller någon kritik mot hur vi utför vårt uppdrag", skriver TNC på sin hemsida.
Universitetsläraren har sökt utbildningsdepartementet för en kommentar.

MARIELOUISE SAMUELSSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023