HITTILLS HAR INFRASTRUKTUREN för forskningsinformation varit ett ekosystem som knappt varit synligt, det har bestått av många olika delar som först nu håller på att kopplas ihop. En sammankoppling av systemen möjliggör att informationen kan användas vid jämförelser mellan lärosäten, ansökningar, tjänstetillsättningar och fördelning av anslag. Den här första konferensen för Infrastruktur för forskningsinformation i Sverige, IFFIS, som arrangeras av Kungliga biblioteket och Vetenskapsrådet, är ett tecken på att de olika delarna är på väg att integreras.
– Det absolut viktigaste med den här konferensen var människorna i rummet, att de träffades. Konferensen gav tillfälle till att samlas och höra vad som är på gång så att man kan anpassa sin egen verksamhet till helheten. Systemet har startat "bottom up" med många insatser att bygga upp system på olika håll. Det känns som om det är dags att någon säger: "Nu gör vi så här", säger Eva Krutmeijer, forskningskommunikatör och moderator på konferensen.
INITIATIVTAGARE TILL KONFERENSEN var Marja Haapalainen på Kungliga biblioteket som är projektledare för vidareutvecklingen av Swepub (söktjänsten för vetenskapliga publikationer) för att möjliggöra bibliometriska analyser och kvalitetssäkra informationen, Swepub Analys.
– Det var mycket frågor som vi inte kunde svara på inom projektet så vi samlade alla aktörerna till en konferens för att ge dem möjlighet att diskutera och utbyta erfarenheter, säger hon.
Större delen av de 225 deltagarna var från lärosätenas bibliotek.
– När vi utvecklar Swepub gör vi det i en kontext av forskningsinformationens infrastruktur, som Vetenskapsrådets, Fortes och Formas gemensamma ansöknings- och ärendehanteringssystem Prisma, säger Marja Haapalainen.
I infrastrukturen finns också Swecris som är en nationell databas över bidragsfinansierad forskning. Till infrastrukturen kan dessutom räknas databasen med pressmeddelanden om forskning, Forskning.se. Ett annat av de system som Swepub är tänkt att integreras med är den nya resursfördelningsmodellen som ska tas fram av projektet Fokus.
– Vi tänker oss att Swepub fortsätter att vara den samlade noden för forskningspublikationer i Sverige och man kan återanvända de data som finns där i de andra olika systemen i infrastrukturen.
Syftet med Swepubprojektet som Marja Haapalainen leder är att skapa förutsättningar för att Swepub ska fungera som en fristående källa, eller som ett komplement till kommersiella källor för bibliometri. Citeringar finns inte i Swepub idag men tanken är att data från Swepub ska kunna kopplas ihop med data från andra källor, till exempel citeringar i Web of Science.
– I projektet Fokus resursfördelningsmodell är det tänkt att Swepub ska bli huvudkällan för forskningspublikationer men om man hämtar publikationer från Swepub måste man kunna matcha dem mot citeringsdata från Web of Science, säger Marja Haapalainen.
Hon betonar att vidareutvecklingen av Swepub berör hela lärosätet, inte bara biblioteken som tidigare administrerat forskningspublikationerna.
– Vi vill framföra till lärosätena att Swepub Analys, som är det nya syste- met, är en angelägenhet för hela lärosätet. Nu när forskningspublikationerna ska räknas och mätas och utvärderas så måste biblioteken samarbeta med övriga delar av lärosätena, inklusive ledningen.
TORULF LIND, IT-STRATEG på Vetenskapsrådet, har också arbetat med IFFIS.
– Troligen kommer konferensen att återkomma en gång om året. Vi har lyft över frågan till den nationella styrgruppen för forskningsinformation som vi presenterade nu på konferensen. Nomineringarna till styrgruppen pågår så den har inte haft sitt första sammanträde ännu, säger han.
PER-OLOF ELIASSON
