Lärosätena ska ansvara för egen kvalitetssäkring

Omfördela en del av kvalitetspengen till lärosätenas eget kvalitetsarbete. Medel som nu används för att belöna utbildningar som fått omdömet mycket hög kvalitet, blir istället ekonomiskt incitament för det interna kvalitetsarbetet. Det kommer universitetskansler Harriet Wallberg att förorda när hon 1 december formellt överlämnar förslaget till nytt kvalitetsutvärderingssystem till regeringen.

HARRIET WALLBERG understryker att det som föreligger, utifrån uppdraget att se över de grundläggande principerna för ett kommande kvalitetssäkringssystem, är ett ramverk, där detaljerna bör utarbetas i ett senare skede av Universitetskanslersämbetet (UKÄ) i samverkan med sektorn, studenterna och arbetslivet.
Innehållet är redan presenterat för sektorn och med tanke på hur länge det nuvarande systemet varit föremål för kritik, lågintensivt missnöje och öppna konflikter har bemötandet varit påfallande positivt.
– Lösningen har varit dialog med lärosätena, med studenterna, med arbetsgivarna, säger Harriet Wallberg som menar att det nuvarande, kritiserade systemet haft fördelar som har berett mark för det hon föreslår.

LÄROSÄTENAS EGET kvalitetsarbete blir en bärande del i det nya systemet. Wallberg har i sin utredning kartlagt hur lärosätena organiserat detta och hon är imponerad.
– Universitet och högskolor har redan gjort ett gediget kvalitetsarbete, vilket till en del måste ses som det gamla systemets förtjänst. Det hon beskriver som ledstjärnor i ett nytt system är studenterna och ESG, (Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Edu- cation Area).
– Det är nödvändigt att Sverige kan leva upp till ESG, som är en fortsättning på Bolognaprocessen. Vi måste vara en del av detta system, inte minst är studenterna intresserade av att Sverige har en internationell OK-stämpel.
Den centrala förutsättningen i Wallbergs förslag som tagits fram är att läro- sätena själva ansvarar för kvalitetssäkring av sina utbildningar.
– Skattebetalarna, regeringar och UKÄ måste ha den tilliten. Ännu en bärande del är att systemet måste vara flexibelt, så pass flexibelt att det kan tillämpas på allt från generella examensutbildningar till konstnärliga utbildningar.
UKÄ:s roll kommer att vara att granska lärosätenas kvalitetsarbete och hur organisationen för detta har byggts upp.
Harriet Wallberg understryker att det gäller att verkligen kunna påvisa vad man gjort och hur man arbetar. Lärosätena måste kunna visa att man har kvalitetssäkrat varje enskild utbildning.
– Det kommer inte att räcka med att visa upp policydokument, sådana som i tidigare kvalitetssystem alltför lättvindigt kunde ge stjärna i kanten.
UKÄ ska också fortsättningsvis granska enskilda utbildningar, det vill säga studenter och lärosäten. UKÄ kan även "på förekommen anledning" begära att en sådan granskning sker. Håller den utbildningen inte måttet ifrågasätts examensrätten och kan också dras in om bristerna inte rättas till.
– UKÄ kan också företa nationella utvärderingar, som exempelvis av samt- liga vårdutbildningar, vilket kan ske på UKÄ:s eget initiativ eller som regeringsuppdrag.
– Men det blir inte längre fråga om massutvärdering av allt, det system som ska fasas ut har ju blivit lite som en utvärderingsfabrik.

NYTT I DET FÖRESLAGNA systemet är att jämförbarheten mellan utbildningar delvis försvinner.
– Det bekymrade mig initialt, eftersom jag trodde att det var viktigt för studenterna, men i de kontakter jag haft framgår att det inte är någon hög prioritet, studenter går inte in på UKÄ:s hemsida och jämför utbildningar, säger Harriet Wallberg som betonar att kvalitetssystemet ska ha studenterna i fokus.
Det nya systemet är tänkt att ha ett sex-årsperspektiv och när det gäller hur lång tid ett lärosäte ska få på sig att förbättra brister i sitt kvalitetsarbete ska också det präglas av flexibilitet. Då hela lärosätens kvalitetsarbeten ska granskas kan sanktioner naturligtvis inte ske genom att man stänger ner lärosäten. Istället föreslås möjligheten att frysa lärosätets rätt att inrätta nya utbildningar.
– I det nya systemet kommer utbildningarnas användbarhet att utgöra en kvalitetsfaktor. I arbetet med att utarbeta detta har vi en bred sammansatt referensgrupp.
– Dialog mellan sektorn och UKÄ kommer att byggas in i det nya systemet för att det ska bli så kvalitetsdrivande som möjligt.
Att förslaget hittills mött positiva reaktioner beror, enligt Harriet Wallberg, på att det finns gehör för ett system som innebär profilering och ökad autonomi.
Förslaget beskriver alltså ramarna för ett kommande kvalitetssystem och är tänkt att skickas på remiss i januari 2015. Under året ska detaljerna utarbetas i fortsatt dialog med sektorn, med sikte på att 2016 initiera det nya systemet.

FRÅN SULF:S SIDA är man, enligt chefsutredare Karina Åmossa, "försiktigt positiv" till Harriet Wallbergs förslag.
– Det som verkar bra är att det är ett ramförslag, där detaljerna utformas framöver och att det blir väldigt tydligt att ESG:s riktlinjer är vad som gäller, vilket förutsätter dialog, förtroende och tillit.
– För SULF är det också viktigt att det interna kvalitetsarbetet inte skapar dubbelarbete för lärarna.
Anders Söderholm, rektor vid Mittuniversitetet och ordförande i SUHF:s expertgrupp för kvalitetsfrågor, är mycket nöjd.
– Det är en väldigt viktig autonomifråga, att lärosätena äger kvalitetsfrågan. Det blir ett skarpt system som lägger samman utveckling och kontroll, ett självtest på sektorn och den kollegiala strukturen, säger Anders Söderholm.
– Med det föreslagna systemet finns en internationell gemenskap som Sverige blir en del av.
I likhet med SULF tar han fasta på att förslaget till nytt system beskriver "ramar och principer".
– När vi är överens om principerna, vilket vi nu är, kan vi konstruktivt arbeta med utformningen på detaljnivå.

MARIELOUISE SAMUELSSON


Kategorier: Arkiv