DEN FÖRSTA KÄNDA hedersdoktorn är Lionel Woodville, sedermera biskop i Salisbury i England, som promoverades vid universitetet i Oxford på 1470-talet. I Sverige startade traditionen när skalden och professorn Atterbom såg till att en person utsågs till hedersmagister vid Uppsala universitet 1839.
En översikt över de 115 hedersdoktorer, som utnämnts vid svenska universitet under 2014 och som Universitetsläraren hittat, visar att 70 procent är forskare i akademin, sex procent är kulturpersonligheter, sju procent är företrädare för näringslivet medan 17 procent representerar övriga samhället.
I stort kan man säga att utnämningarna avspeglar universitetens kontaktnät och att de olika kategorierna är ganska lika fördelade över tid.
Det visar den undersökning som dåvarande akademidirektören vid Göteborgs universitet Claes-Olof Olsson genomförde 2007 när det var 100 år sedan förste hedersdoktorn promoverades vid lärosätet.
AV ÅRETS 115 hedersdoktorer kommer 109 från Europa, Nordamerika, Australien plus Israel. Två kommer från Kina, en från Japan och en från Sydafrika, ingen är från Latinamerika. Också den geografiska fördelningen är tämligen konstant över tid.
– Det som främst har förändrats är att andelen kvinnor har ökat, säger Claes-Olof Olsson.
Enligt hans undersökning om Göteborgs universitet ökade andelen kvinn- liga hedersdoktorer från fem procent under första halvan av 1900-talet till 28 procent perioden 2000 till 2007. 2014 är andelen kvinnliga hedersdoktorer som utnämnts vid svenska universitet i genomsnitt 36 procent.
Att frågan om kön inte är okontroversiell visar en kritisk artikel i Göte- borgs universitets personaltidning GU Journalen. Förra året fattade rektor Pam Fredman beslut om att jämställdheten ska beaktas när man utser hedersdoktorer. Trots det promoveras i år bara 27 procent kvinnor vid universitetet. Företrädarna för fakulteterna försvarar sig i artikeln med att de vardera bara utser en till två hedersdoktorer och att det därför är svårt att beakta jämställdheten.
Utnämningen av hedersdoktorer ligger traditionellt på fakultetsnivå och verkar leva sitt eget liv. Det visar exemplet Stockholm universitet som framstår som ett föredöme med 70 procent kvinnor bland de utnämnda i år.
Men universitetet vill inte ta på sig rollen av föredöme utan meddelar per mejl:
– Hedersdoktorerna utses utifrån excellens och relation till Stockholms universitet och inte utifrån kön och nationalitet.
Universitetets båda vicerektorer påpekar dock att medvetenheten om bristen på kvinnor i akademiska sammanhang är stor, så det är inte är orimligt att tro att institutionerna gärna nominerar kvinnor om de kvalificerar sig i övrigt. Men som sagt finns ingen strategi bakom detta.
OCKSÅ I ÖVRIGT uppstår ibland kontroverser kring utnämningarna. I fjol blev det stort rabalder när Karlstads universitet utsåg den norske fastighetskungen Olav Thon till hedersdoktor. Utnämningen fick stark kritik eftersom Thon uttalat stöd för norska Fremskrittspartiet. Men någon politisk linje kan inte skönjas för lärosätets utnämningar, året innan hade universitetet promoverat vänsterfilmaren Stefan Jarl.
Däremot finns det exempel på att man kan göra kraftfulla politiska markeringar genom utnämningar av hedersdoktorer.
– 1941, mitt under brinnande världskrig, gjorde dåvarande Göteborgs högskola en manifestation mot nazismen på initiativ av rektor Curt Weibull. Akademin markerade sin ståndpunkt när man utsåg en hedersdoktor från varje nordiskt land, författaren Pär Lagerkvist vars avsky för nazismen var välkänd samt filosofen Ernst Cassirer som hade flytt från Tyskland. Det var en oerhört stark markering mot nazismen som lärosätet vågade göra med de promoveringarna, säger Claes-Olof Olsson.
Antalet promoveringar till hedersdoktor har accelererat på senare år. Exempelvis utsågs vid Göteborgs universitet 1990–2007 lika många hedersdoktorer som hela perioden 1907–1989.
Claes-Olof Olsson anser att lärosätena inte ska glömma bort sina hedersdoktorer.
– Man borde aktivt använda dem i sitt nätverk, regelbundet sända information om lärosätet till dem och bjuda in dem till olika sammankomster, säger han.
Fotnot: Claes-Olof Olssons undersökning hittar du lättast genom att googla på "Hedersdoktorer vid Göteborgs universitet under 100 år" (287 sidor).
PER-OLOF ELIASSON
