Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Doktorander måste tänka på pensionen

Hur forskarstudierna finansieras kan ge utslag långt senare i livet. Doktorander som har stipendier eller utbildningsbidrag kan få betydligt lägre pension än doktorander med anställning.

1 december, 2014
Universitetsläraren

PÅ UPPDRAG AV SULF:s doktorandförening (SDF) har Johannes Hagen, doktorand i nationalekonomi vid Uppsala universitet, undersökt hur olika finansieringsformer för doktorander påverkar pensionen. Tidigare har han tillsammans med ordföranden i Sacos studentråd haft en seminarieserie om unga och pensioner och publicerat skrifter i ämnet.
Johannes Hagen har jämfört hur pensionen kan bli för en anställd doktorand, en som är stipendiefinansierad, och även en doktorand med utbildningsbidrag. I beräkningarna har han tagit hänsyn till det allmänna pensionssystemet och tjänstepensionssystemet för statligt anställda. Beräkningarna gäller för en doktorand med fyra års heltidsanställning direkt efter avslutade studier.
– Eftersom stipendier inte är pensionsgrundande innebär det naturligtvis att man får lägre pension. Om man är anställd avsätts cirka 22 procent av bruttolönen till pension, så det är ganska stora pengar, säger Johannes Hagen.
Om man som stipendiat inte får någon kompensation för pension innebär det fyra års frånvaro av pensionsavsättningar. Om karriären i övrigt ser exakt likadan ut resulterar det enligt Johannes Hagens beräkningar i cirka nio procent lägre pension, närmare 3 000 kronor per månad.

DOKTORANDER SOM HAR utbildningsbidrag får också lägre pension i slutänden. Detta eftersom utbildningsbidrag är lägre än doktorandlön och bara ger allmän pension, inkomstpension plus premiepension, men inte någon tjänstepension.
– Skillnaden i pension är dock inte så stor eftersom man bara går på utbildningsbidrag under ett år, säger Johannes Hagen.
Om man efter disputationen har en stipendiefinan- sierad postdok, som inte är pensionsgrundande, så ger ett antal års uteblivna pensionsersättningar liknande konsekvenser som stipendiefinansierade doktorandstudier med lägre pension.
– Och skillnaden mot anställda kan bli större eftersom lönen för en disputerad forskare är högre än för en doktorand. Totalt kan konsekvens- erna för pensionen bli allvarliga, påpekar Johannes Hagen.
Själv har Johannes Hagen ett specialfall av stipendiefinansiering. Han får varje år 50 000 kronor som kompensation för bortfallet av pensionsförmån. Han kan efter disputationen fritt disponera summan, investera för framtida pension, köpa en lägenhet, eller kanske resa för pengarna.
– De 50 000 kronorna är lägre än de 22 procent som avsätts av en lön, men om man lyckas få bra avkastning på de investeringar man gjort för pengarna kan de ge en högre pension, säger han.

JEANETTE LINDBERG, ORDFÖRANDE för SDF, kommenterar undersökningen.
– Anledningen till att vi i SDF vill lyfta den här frågan är att olika finansieringsformer har betydelse för vad man får för pension i slutändan, vilket nog många av våra medlemmar inte känner till. Dessutom är många doktorander ganska unga och pensionen känns avlägsen, säger hon.
Hon påpekar också att oavsett pensionsutfallet har utbildningsbidrag och framför allt stipendier även stora nackdelar för doktoranden, bland annat i social trygghet, och anställningar har alla fördelar.
– Vi i SDF hoppas att undersökningen gör att våra medlemmar får upp ögonen för vad som händer med deras pension vid olika former av finansiering för doktorandstudier, och även att man tänker till extra vid olika finansieringsmöjligheter av postdok, säger hon.

PER-OLOF ELIASSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 4, 2024
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023