Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

”Det går för långsamt”

Ifrågasätt akademins självbild som opartisk och meritokratisk. Gör mer än att räkna huvuden. Ge er på informella maktstrukturer. Det var några strategier som presenterades på Universitets- och högskolerådets jämställdhetskonferens den 5 november. – Vi måste fortsätta vara bråkiga, sa en av deltagarna.

1 december, 2014
Universitetsläraren

GULDDRAPERIER OCH mörkblå stolar. På scenen står Ylva Fältholm, professor inom arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, och visar en bild från en akademisk högtid med nya doktorer och professorer. Det är svart av frackar.
– Den här bilden representerar problemet med bristen på kvantitativ jämställdhet. På LTU har vi gått från noll till 17 procent kvinnliga professorer på 20 år, det är inte ens en procentenhet per år. Om vi ska sträva mot 50 procent på det här sättet får vi harva på i 30, 40 år till, sade hon.
Ylva Fältholm var med i ett av de 37 projekt som tillsammans fick 42 miljoner kronor av Delegationen för jämställdhet under perioden 2009–2011. Hennes projekt handlade om genusmedveten kompetensförsörjning och forskarna observerade bland annat sammanträden i anställningsnämnder och följde rekryteringsprocessen. Fram trädde en bild av hur föreställningar om män och kvinnor kunde påverka värderingen av deras kompetens. Till exempel angående pedagogiska meriter.
– När det gällde män pratades det mer om att han har hög potential, vi kan göra ett undantag och han kan ju gå kursen senare, men om kvinnor inte hade gått en högskolepedagogisk kurs sågs det mer som en brist, sade Ylva Fältholm.
Forskarna tog fram en modell med fyra hållplatser för en genusmedveten rekryteringsprocess. Där ingick bland annat frågor som: Skapas det gräddfiler för vissa sökande? Vilka nätverk an- vänds? Hur formuleras anställningsprofiler? Vilken forskning ska bedrivas på universitetet, ska det vara "more of the same" eller ska vi tänka bredare?

UNDER DET FÖREDRAG som gick under namnet "gnällpasset", mer officiellt analysen av de 37 projektens resultat, kom skarpa ord från utredaren Aleksandra Sjöstrand.
– Slutrapporterna ger en deprimerande bild av akademin. Det är en organisation präglad av normer och värderingar, ojämlika villkor, dold diskriminering och särbehandling på grund av kön, sade hon.
Hon lyfte fram akademins självbild som opartisk och strikt meritokratisk som ett problem.
– Det finns en stark tro på kollegiala bedömningar och opartiskhet, men den processen är i verkligheten subjektiv.
Som åtgärder pekar hon ut behovet av att utveckla högskolepedagogiska utbildningar genom att integrera ett köns- och genusperspektiv, se över beslutsvägar, ta fram ett nationellt genusintegrerat ledarskapsprogram och utveckla strategier för att möta motstånd mot förändringar.

ETT AV DE PROJEKT som jobbat med informella ledare var "Hållbar strukturell förändring – möjlighet eller utopi?" vid Umeå universitet. Här hade forskarna bland annat samlat starka forskningsledare, en kvinna och tolv män, i en fyra dagars workshop. Genom att involvera prorektor och vicerektor i inbjudningsprocessen och skapa exklusivitet genom att de som deltog identifierades som just starka forskningsledare, fick de folk att komma.
Deltagarna försågs med grundläggande genuskunskap och fick sedan gå på spaning i sin vardag. De fick också diskutera med varandra hur det gick till i deras ledningsgrupper och hur de kunde sätta stopp när män premierades.
– Vi bjöd också in en chef från Ericsson som jag tidigare har jobbat med i ett längre forskningsprojekt. Det var det mest effektiva mötet, där kom ingenjören och berättade om hur han förändrats genom genusmedvetet ledarskap, säger genusvetaren Eva Amundsdotter från Karlstads universitet.
– I Ericssonprojektet hade deltagarna insett att de varken såg eller hörde kvinnor. Det blev kraftfullt när han kom in och sa till forskningsledarna att vi har upptäckt att vi dissar en tredjedel av våra medarbetare, fortsätter hon.

FREDRIK BONDESTAM, sakkunnig i Universitets- och högskolerådets referensgrupp för projekten, krävde strukturella lösningar för strukturella problem. Han hade tröttnat på att jämställdhetsarbetet ständigt bedrivs i projektform som dör så fort projektet avslutats. Han presenterade delar av ett åttapunktsprogram för att få något att hända. Bland annat vill han ha ett forskningsprogram om kön och akademi.
– Åttaårigt ska det vara, 220 miljoner kronor, Vetenskapsrådet ska förvalta det. Vi måste ta ett nytt steg i kunskapen om jämställdhet och akademi, vi kan inte fortsätta upprepa kunskap i den här typen av projekt. Jag vill ha ett forskningsprogram om makt, skillnad och akademi.

JENNIE AQUILONIUS

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023