DANMARKS UTBILDNINGS- och forskningsminister Sofie Carsten Nielsen (Radikale Venstre) har aviserat en minskning med 4 000 platser på utbildningar inom humaniora och samhällsvetenskap, med början nästa år.
Detta motiveras med att regeringen anser att studenter väljer utbildningar som leder till arbetslöshet.
Tanken är inte att banta det sammanlagda utbudet av utbildningar vid danska universitet, istället anser regeringen att det är nödvändigt att, med ministerns ordval, "guida" studenterna och förmå dem att välja utbildningar som näringslivet efterfrågat, främst ingenjörer. Danska regeringen vill också styra studenter att söka till lärarutbildningen, där söktrycket är problematiskt lågt.
Förslaget om centralstyrd dimensionering som också förutsätter att danska lärosäten inte längre skulle få bestämma över sitt utbildningsutbud har givetvis väckt ilska och protester.
På sajten skrivunder.net som publicerar namninsamlingar och petitioner har Rasmus Elling, adjunkt och Mellanösternforskare vid Köpenhamns universitet, startat ett upprop som redan första dagen samlade tusentals underskrifter.
– VI HAR JU kontakt med forskare och lärare i Danmark och har förstått att det här kom som en total överraskning, säger Fanny Forsberg Lundell, docent i franska vid Stockholms universitet och akademiforskare i romanska språk vid Kungl. Vitterhetsakademien och talesperson för tankesmedjan Humtank, som menar att det som hänt ger anledning att överväga stödåtgärder i form av opinionsbildning och framför allt samarbete på längre sikt.
Hon har i likhet med många andra reagerat mot den svenska regeringens budget, som aviserar indraget stöd till Medelhavsinstituten och till svenskundervisning i utlandet, ett agerande som uppfattas som okunnighet eller nonchalans och åtgärder i strid med socialdemokratiska vallöften om ökade satsningar på humaniora/samhällsvete skap.
Fanny Forsberg Lundell hoppas dock att ansvarig minister Helene Hellmark Knutsson tar till sig av den massiva kritiken.
FRÅN HUMTANKS SIDA ser man trots allt tecken på ökat intresse för humanistisk kompetens. Efter att tankesmedjan uppmärksammats, bland annat i Universitetsläraren (nr 1 och 4/2014) och i Vetenskapsradion Forum kontaktades tankesmedjan av utbildningsdepartementet.
– Det var från tjänstemannanivån, som ville ha Humtank som samtalspartner och vi medverkar självfallet gärna med inspel.
Hon tror inte att ett dimensioneringsförslag liknande det som lagts fram i Danmark vore politiskt möjligt i Sverige.
– Inte i dagsläget, men det är viktigt att vara medveten om att liknande tankar och idéer som nu finns i Danmark har förts fram, som i Svenskt Näringslivs rapport "Konsten att strula till ett liv" (2011).
Fanny Forsberg Lundell menar att det handlar om fantasilöshet.
– Det visar på oförmåga att se humanisters generella kompetens, att de lika gärna som ekonomer kan bli konsulter och chefer.
– De tolkande, kvalitativa metoder som humanister behärskar kan inte digitaliseras och kan därför bli ännu mer efterfrågade, dessutom skapas ständigt nya yrken, vilka det blir kan vi inte föreställa oss idag. Självklart ankommer det också på humanisterna själva att bli bättre på att artikulera sin kompetens.
HON HOPPAS OCKSÅ att medier och offentlig debatt blir bättre på att ta tillvara den humanistiska kompetensen, också det är en fråga om att vara mindre fantasilös.
– Nyheter om ebola är inte bara en fråga för medicinare att kommentera och analysera. Historiker kan ge andra perspektiv och sätta in sjukdomar och smitta i ett större sammanhang.
Samtidigt betonar hon vikten av att humanisterna inte hamnar i en egen nyttofälla:
– Kompetensen behövs här och nu, men humaniora måste också, precis som all forskning, få vara långsiktig.
MARIELOUISE SAMUELSSON
