REAKTIONERNA PÅ OCH efterspelet till budgetpropositionen har tvingat minister Helene Hellmark Knutsson att backa i flera frågor, lova att återföra anslag man nyss dragit in samt att – i efterhand – lyssna på sektorn för att förstå konsekvenserna av sparförförslagen.
Stockholms konstnärliga högskola och Uppsala universitet med Campus Gotland tillhör dem för vilka budgetpropositionen blev en obehaglig överraskning.
Det anslag som funnits för att finansiera samgående och kvalitetsutveckling hade plötsligt och utan förvarning dragits in. När Stockholms konstnärliga högskola inrättades 1 januari 2014 (genom sammanslagning av Dans- och Cirkushögskolan, Operahögskolan och Stockholms dramatiska högskola) avsattes 40 miljoner per år de första tre åren, varav 14 miljoner per år i samgåendemedel, för att utveckla konstnärlig forskning med sikte på att den nya högskolan ska uppnå universitetsstatus. Men samgåendemedlen för 2015 och 2016 försvann alltså ur budgeten.
– ATT DEN NYA regeringen inte vill se nya samgåenden mellan lärosäten är en sak, men man har samtidigt uttryckt sig positivt om de samgåenden som redan gjorts och uttryckt sitt stöd för tanken på ett konstnärligt universitet, säger Kåre Bremer, styrelseordförande i Stockholms konstnärliga högskola, som menar att det bland annat därför blir svårt att förstå varför pengarna drogs in.
När det gäller Högskolan på Gotland och Uppsala universitet som gick samman 1 juli 2013, var en av förutsättningarna för processen extra medel på 25 miljoner per år till och med 2016, men dessa pengar har nu dragits in.
– Utan de 25 miljoner vi skulle ha fått för 2015 och för 2016 blir det en tvärnit för kvalitetsutvecklingen på Campus Gotland, specifika projekt måste avbrytas och vi kommer inte att kunna uppnå de mål som beslutats som förutsättning för samgåendet, säger Olle Jansson, rektorsråd för Uppsala universitet – Campus Gotland, som dock hyser visst hopp om att utbildningsdepartementet ska ändra sig i fråga om nedskärningar.
EFTER SKARPA REAKTIONER, bland annat kallade Eva Åkesson, rektor vid Uppsala universitet, det som hänt för "minst sagt uppseendeväckande" och "pinsamt" om det inte rättas till, bjöd utbildningsdepartementet in företrädare för Uppsala/ Campus Gotland och Stockholms konstnärliga högskola till samtal.
Och enligt det mönster som präglat efterspelet till budgeten säger sig nu minister och statssekreterare inse konsekvenserna av besparingarna.
Statssekreterare Anders Lönn bekräftar också att det är troligt att medel trots allt kommer att kunna tillföras, via regleringsbreven för 2015. Om än inte givet lika stora anslag som de som lärosätena ursprungligen har haft.
Men vad gjorde utbildningsdepartementet egentligen för överväganden från början, när ni beslutade att dra in de pengar som ni nu är beredda att återigen anslå?
– Jag kan inte närmare kommentera regeringskansliets handläggning, säger Anders Lönn.
Och det är nämnda handläggning i olika frågor och utbildningsdepartementets förmåga att ta för sig i förhållande till finansdepartementet som har ifrågasatts och renderat upprörda artiklar på kultursidor och protestlistor i sociala medier. En utbredd uppfattning är att både minister och statssekreterare saknar tillräcklig kunskap om sektorns frågor och förutsättningar.
SULF:S CHEFSUTREDARE Karin Åmossa menar att budgeten som helhet utstrålar osäkerhet.
– Det är visserligen ett väldigt besvärligt parlamentariskt läge, men det borde inte ha varit något hinder för att signalera en viljeinriktning, något som knappast präglar budgeten.
SULF har använt begreppet "budgetbesvikelse", bland annat om att den ökning av basanslagen som aviserades i regeringsförklaringen helt saknas i budgeten. Därmed minskar möjligheterna att tillsvidareanställa och att inrätta karriärvägar.
– I och med att forskningsmedel går genom externa finansiärer, men inte direkt till lärosätena ökar ett redan befintligt gap och förstärker en olycklig trend, menar Karin Åmossa.
SULF påtalar också, gällande högskoleutbildningen, att uppräkningen av anslag med 0,79 procent inte täcker lärosätenas kostnadsökningar, där enbart lönerna beräknas öka med minst två procent.
Den föreslagna kvalitetssatsningen till humaniora, samhällsvetenskap och till lärar- och förskollärarutbildning imponerar inte heller på SULF, då de 125 miljonerna inte kompenserar den låga pris- och löneomräkningen och produktivitetsavdraget.
OCKSÅ SVERIGES FÖRENADE studentkårer, SFS, uttrycker rejält missnöje, SFS ordförande Rebecka Stenkvist beskriver budgeten som "ett svek mot studenterna". Detta avseende den alltför blygsamma kvalitetssatsningen samt att socialdemokraternas vallöfte om en byggbonus på en miljard som skulle ha underlättat byggande av studentbostäder, visade sig bli 20 miljoner.
Utbildningsdepartementet har hittills tagit kritiken och anklagelser om svek och misstag med närmast ödmjukt jämnmod. Istället för att gå till mottack och försvara sin politik och sina beslut i sedvanlig debattartikel har minister och statssekreterare signalerat att man vill ha dialog med sektorn, att man vill lyssna och lära. En positiv tolkning skulle alltså kunna vara att en oerfaren, kunskapssökande ledning i utbildningsdepartementet innebär ökade möjligheter att påverka.
– Ja, vi som har mycket kunskap om sektorn kan få en än mer viktig roll, vi får helt enkelt utbilda regeringen. Vi ser fram emot att föra en dialog med regeringen, säger Karin Åmossa.
MARIELOUISE SAMUELSSON
