Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Tentamensakvarier gör lärarnas arbetsbörda lättare

Tentamina stjäl mycket tid och kraft för många universitetslärare. Men lektor Tarja Seppä i Tammerfors slipper numera en massa onödigt arbete. – Vårt finska system med elektroniska tentor innebär en enorm lättnad i arbetsbördan, berättar hon.

1 oktober, 2014
Universitetsläraren

I folkmun kallas de för ”tentamensakvarier”, men det officiella namnet är ”elektroniska tentamina”.
– Benämningen akvarier syftar på hur datasalar brukade se ut, med små fönster som vette mot någon korridor, förklarar direktör Mikko Markkola vid Tammerfors universitet.
När Universitetsläraren besöker lärosätets campus kan vi genast konstatera, att det handlar om en helt vanlig datasal som badar i ljus.
Fast, kanske inte helt vanlig… För i taket hänger en mikrofon och salen har även ständig videobevakning.
– För att det inte ska finnas några möjligheter att fuska, förtydligar systemansvarige Sami Hautakangas.
Tammerfors universitet, med drygt 15 000 studerande, är banbrytare inom elektroniska tentamina.
– Redan på 1990-talets slut funderade vi i dessa banor. Men då fanns exempelvis inte samma möjligheter till videoövervakning som idag, berättar direktör Markkola.
År 2004 uppvaktade så studentkåren rektorn med en önskan att frågan skulle utredas. Vad man från studenthåll främst längtade efter var möjligheten till ett mer flexibelt tentamensförfarande.
– Från universitets sida var vår utgångspunkt att detta inte fick innebära merarbete för lärarna, förklarar systemansvarige Hautakangas.
Efter ett par års internt utvecklingsarbete kunde så systemet, döpt till ”Tenttis”, börja provköras.
Statsvetenskapliga institutionen var en av de första att pröva och lektor Tarja Seppä minns att det inledningsvis fanns viss skepsis bland lärarna.
– Så är det ju alltid med nyheter, men vi märkte snabbt att detta verkligen underlättar vårt jobb, berättar hon.

Hur fungerar då elektroniska tentamina? Pekka Suhonen läser sista året på förvaltningslinjen och tar oss med in i datasalen.
– För att över huvud taget kunna komma in här behöver jag min studentlegitimation, förklarar han för oss.
Just på de här datorerna, som av naturliga skäl saknar internet, kan man inte anmäla sig till tentamen.
Pekka Suhonen berättar att det gör han i förväg genom att på en helt vanlig dator öppna ett program och plocka upp information om vilka tentamina inom hans ämnesområde som kommer att kunna tenteras elektroniskt den närmaste tiden.
– Just nu har jag ingen tenta framför mig, men jag kan exempelvis kolla hur det är med tillfällen nästa onsdag och så skriva in att jag vill tentera klockan tolv. När studenten väl bokat ett tentamenstillfälle, lottar systemet fram en datorplats. Det går alltså inte att komma överens med någon studiekompis om att man ska sitta bredvid varandra…
Systemet innehåller också en funktion där man genast vid behov kan annullera en bokning, så att någon annan student istället kan få den tiden.
Studenten tillåts inte ha med sig några som helst attiraljer, såsom väskor eller mobiltelefoner. En plånbok som ligger på databordet och upptäcks via videon leder ofelbart till en tillsägelse.
– Och går man på toaletten så har man förverkat tentamen och får sätta upp sig för ett nytt tentatillfälle, förklarar direktör Mikko Markkola.
Men om studenterna inte tenterar samtidigt, då kan ju en av dem memorera frågorna och delge dessa till sina studiekompisar..?
Lektor Tarja Seppä, som undervisar i internationell politik och fredsforskning, skakar på huvudet.
– Nej, ingen risk. Det är nämligen som så att maskinen lottar fram frågorna. På det sättet får ingen student exakt samma frågor som föregående tentand.

”Tentamensakvariet” i Tammerfors var alltså ursprungligen studenternas idé. Men frågan är om inte lärarna haft ännu mer att vinna på systemet ”Tenttis”.
– Tidigare hade vi tentamenstillfällen en gång i månaden på fakultetsnivå, berättar lektor Seppä och fortsätter:
– Då anmälde sig studenten med ett brunt kuvert i en speciell låda, institutionssekreteraren hämtade kuverten och överlämnade till lärarna, jag hade att för varje student enskilt förbereda frågor, lägga tillbaka i bruna kuvertet som gavs tillbaka till institutionens kansli och sedan skulle man på lördagar vara skrivningsvakt.
Hur är det nu då?
– Vi slipper allt vad papper heter och är alltså på köpet verkligen mycket ekologiska. Och jag kan sätta samman ett frågebatteri som sedan kan användas så länge samma examensfordringar gäller, eftersom dataprogrammet lottar fram vilka frågor varje student ska få.
– Det spar enormt mycket tid och tack vare videoövervakningen behöver vi heller inte längre sitta skrivningsvakter.

Förvaltningsstuderande Pekka Suhonenberättar att han mycket snabbt vande sig vid att tentera elektroniskt.
– Det finns så många fördelar med detta. En är att man lättare får tillgång till kursböcker från universitetsbibliotek, när inte alla ska tentera vid samma tidpunkt. Och jag uppskattar också mycket att det i systemet finns utrymme för att redigera sina svar. Plötsligt kommer du på att du vill lägga till något eller disponera om texten och det är då inga problem, förklarar han.
Men finns det inget du saknar?
– Jo, exempelvis möjligheter till grafik som tabeller etcetera. Jag ska nu närmast tentera en kurs i nationalekonomi och då blir det på traditionellt papper eftersom systemet inte klarar allt som behövs.
Det här kan dock snart komma att lösas. Ett tiotal finländska universitet och högskolor har gått samman i ett gemensamt konsortium, lett av undervisnings- och kulturministeriets IT-centrum för vetenskap, CSC.
Nu i oktober väntas man presentera en första version av det gemensamma elektroniska tentamenssystemet ”Exam”.
– Där har vi just tittat på och utvecklat möjligheter till grafik, förklarar systemansvarige Sami Hautakangas som suttit med i projektgruppen.
– I det nya systemet blir det även möjligt att skriva på ryska eller kinesiska och vi utvecklar också möjligheterna att tentera från ett annat universitet än det egna.
På en direkt fråga svarar direktör Mikko Markkola och systemansvarige Sami Hautakangas att de ännu inte fått några förfrågningar från svenska lärosäten vad gäller elektroniska tentamina.
– Men vi har bra kontakter med Ladok i Sverige så förutsättningar finns om intresse uppstår, påpekar Hautakangas.
Kan man påvisa att systemet är ekonomiskt lönsamt?
– Vi har inte gjort några sådana kalkyler ännu. Men jag har på egen hand kommit fram till att vi sparar ett par euro per tenta.

Den stora vinsten torde dock vara högre kvalitet på undervisningen.
Studenten Pekka Suhonen noterar tacksamt, att numera kommer hans tentamina snabbare tillbaka rättade och där finns även av och till lärarkommentarer.
– Tidigare var det vanligare att man bara fick ett vitsord, förklarar han.
Lektor Tarja Seppä tycker att jobbet blivit roligare sedan det här systemet infördes.
– Det finns alltid något man vill kommentera i en students tentasvar och nu är det ju lika lätt som att sända ett mejl.
Och tack vare allt detta kan du gå hem tidigare från universitetet än förut..? – Ha ha, om det så vore. Men universitetslärarjobbet är ju sådant att det alltid tillkommer nya uppgifter!

FAKTA
Sedan 2009 använder Tammerfors universitet regelbundet elektroniska tentamina i undervisningen.
Idag skrivs i Tammerfors månadsvis ungefär en fjärdedel, eller 1 200 tentamina, elektroniskt. Andelen ökar hela tiden.
För såväl lärare som studenter innebär de elektroniska tentamina ökad flexibilitet och större möjligheter till växelverkan.
Ett konsortium, bestående av tio finländska universitet och högskolor samt undervisnings- och kulturministeriets IT-centrum för vetenskap, CSC, presenterar i oktober första versionen av sitt gemensamma system ”Exam”.
Bland deltagarna finns, förutom Tammerfors universitet, bland andra Helsingfors universitet samt Svenska handelshögskolan.

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023