Dilemmat som regeringen försöker lösa genom promemorian "Avgifter inom ramen för ett utbildningssamarbete inom högskoleutbildning" är att svenska lärosäten anordnar utbildningar tillsammans med utländska lärosäten som ibland har avgiftsbelagda studier. Och enligt högskolelagen kan inte svenska lärosäten ta ut avgifter för svenska studenter.
– Jag inser problemet. Lärosäten måste kunna samarbeta med andra lärosäten, och vi styr inte över vilka länder som tar ut avgifter. Och det är svårt att säga att Sverige inte ska samverka med lärosäten som tar ut avgifter. Men jag är övertygad om att det går att komma på en bättre lösning som inte medför att studenterna måste betala, säger Karin Åmossa, SULF:s chefsutredare.
Hon anser att det gäller att backa tillbaka till grunden för vad högre utbildning är till för.
– Studentens utbildning är viktig för lärosätet och landet, och internationella utbildningar gagnar oss alla. Om man tänker sig avgifter för studenter ser man studier som något som enbart är till för studentens bästa. Den synen har vi inte i Sverige och jag tycker inte vi behöver införa den heller.
– Att ta ytterligare ett steg och avgiftsbelägga ytterligare en grupp studenter går emot hela grunden i SULF:s tänkande. Principen är mycket enkel: studier i Sverige ska vara avgiftsfria för studenten. SULF tycker för övrigt att de ska vara det även för studenter som inte kommer från Europa.
Enligt Högskolelagen ska högre utbildning vara avgiftsfri för svenska studenter. För att komma förbi den grundprincipen skriver regeringen i promemorian att "En avgift /…/ är inte en avgift /…/ om:
1. avgiften inte tillfaller lärosätet, och
2. inte avser utbildning som anordnas av universitetet eller högskolan."
Karin Åmossa påpekar att avgifter stänger ute stora grupper av studenter från att delta i utbildningssamarbeten.
– Om man avgiftsbelägger så säger man samtidigt att det bara är studenter som har ekonomiska resurser som kan delta i sådana här studieprogram. Regeringen föreslår i promemorian att studenterna ska kunna få merkostnadslån från CSN för att täcka studieavgiften.
– Även om studenten skulle kunna ta större studielån för att täcka studieavgiften stänger det ute studenter från studieovana hem – vi vet att de inte är benägna att ta lån på samma sätt som studenter från akademikerhem.
Förutom SULF avvisar bland andra Saco, Sveriges förenade studentkårer (SFS) och enskilda studentkårer förslaget.
Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) ställer sig däremot positivt, vilket också Universitetskanslersämbetet gör, men UKÄ föreslår att man inrättar stipendier som ska täcka studieavgiften.
– Det är en tanke att studieavgiften ska bekostas ur statskassan genom stipendier. Men det är ändå ett sätt att öppna för avgifter, säger Karin Åmossa.
SULF föreslår istället i sitt remissvar att eventuella studieavgifter betalas via det svenska lärosätet.
– Under den period som studenten studerar utomlands har Sverige inte några kostnader för studenten. Då borde de pengar som annars skulle ha följt med studenten i form av per capita-ersättning kunna används till utbildningen utomlands. Är det så att den utländska utbildningen skulle vara mycket dyrare får man fundera över hur man kan tillföra de pengarna. Jag tror inte att det är väldigt stora skillnader, säger Karin Åmossa.
Hur en sådan lösning exakt ska se ut anser hon att utbildningsdepartementet bör lösa.
– Vi ska inte behöva ändra i lagarna utan principen ska stå fast att studier ska vara avgiftsfria för studenten. Det kan nog departementet lösa snabbt om det får uppdraget.
PER-OLF ELIASSON
