– I all samverkan med länder som otvivelaktigt är diktaturer finns risk för brist på misstänksamhet, en aningslöshet som kan tillta om där finns förväntningar på goda affärsmöjligheter.
Det säger Enrico Deiaco, avdelningschef för Innovation och globala mötesplatser vid Tillväxtanalys, med ansvar för omvärldsbevakning och kontaktskapande verksamhet vid de utlandskontor som finns i Brasilia, New Delhi, Peking, Tokyo och Washington.
– Inom forskningen kan det finnas mer av aningslöshet än hos svenska företag, när det gäller ett land som Kina. Företagen är medvetna om att de kan bli utnyttjade, att kinesiska staten – som ofrånkomligt finns med i alla sammanhang – kan vara ute efter "affärshemligheter".
– Företag är ibland mer pragmatiska, man underordnar sig i en gynnad situation och väljer att inte ta upp vissa ämnen, exempelvis kring immateriella rättigheter, säger Enrico Deiaco som påpekar att det också finns goda exempel där man valt att flytta verksamhet då värdlandet inte efterlevt internationella konventioner.
Att inte alls samarbeta med diktaturen Kina är knappast ett alternativ, Kina är exempelvis på EU-nivå en självklar partner för företag och för forskning.
– Kina är inte bara en stor och viktig forskningsnation, samarbeten med Kina gällande forskning och utbildning är också något som regeringen prioriterat, bland annat genom uppdrag till Vetenskapsrådet och Vinnova, säger KTH:s rektor Peter Gudmundson.
– Att inte samverka med Kina skulle därför vara ett utrikespolitiskt ställningstagande och som statliga myndigheter kan varken KTH eller något annat svenskt lärosäte ha egna politiska ståndpunkter.
KTH hamnade som bekant i den mediala hetluften när Sveriges Televisions Uppdrag Granskning tilldelade lärosätet det föga smickrande epitetet "bulvan", en roll i vad SVT beskrev som ljusskygga affärer med Kina. Enligt SVT skulle Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, ha utnyttjat KTH som "front" för att kringgå EU:s vapenembargo mot Kina.
Att det – från KTH:s sida – handlade om grundforskning och om ett avtal som inte skrivits på överskuggades av att SVT:s upplägg betonade att FOI ville sälja militärt material, till och med något som beskrevs som potentiellt massförstörelsevapen till Kina.
– Det var alltså grundläggande forskning, strömningsmodellering, inom ramen för olika doktorandprojekt. Som verktyg skulle delar av programvaran, EDGE, som FOI har utvecklat, användas. Forskningsresultaten skulle publiceras fritt, i vetenskapliga tidskrifter.
Enligt ett beslut 2012 bedömde Inspektionen för strategiska produkter (ISP) att EDGE inte kunde klassas som krigsmateriel. Förnyade kontakter med ISP visade dock att en ny prövning skulle behöva göras för en bedömning av användningen av programvaran, trots att den inte är klassad som krigsmateriel. Vilket kan sägas beröra en närmast filosofisk problematik, då i princip varje forskningsresultat och vetenskapliga upptäckter kan utvecklas och användas i dubiösa sammanhang.
Mot bakgrund av att en ny ISP-bedömning skulle krävas och att detta ytterligare skulle dra ut på tiden beslutade KTH att avbryta förhandlingarna med det kinesiska flygforskningsinstitutet CAE. KTH tillsatte också en intern utredning för att följa hur lärosätet hanterat ärendet.
– Vi gör den översynen för att se om det finns anledning att se över våra rutiner, säger Peter Gudmundson.
– I övrigt är det viktigt för oss att betona att KTH aldrig skrivit på något avtal.
Generellt kan sägas att det inte märks särskilt mycket av diskussioner gällande etiska överväganden kring internationella forskningssamarbeten.
Magnus Odén, professor i materialfysik/ nano vid Linköpings universitet är sedan 2011 ledamot av Vetenskapsrådets expertgrupp för etik. Gruppen har övergripande beredningsansvar för etikfrågor vid VR, i samband med sådant som kommersialisering av forskningsresultat och integritetskänsligt material.
– Den etiska garden kan riskera att sänkas då kommersiella möjligheterslags övertro på att lärosäten ska kunna tjäna pengar på patent, men lärosäten ska ju inte ha rollen som "patentsäljare", forskning ska producera och förmedla kunskap.
Han betonar att frågan är komplex då uppdragsforskning måste få förekomma, men att den i så fall också ska ske etiskt. Dessutom ger lärarundantaget universitetens forskare äganderätt till sina resultat och möjlighet till kommersialisering, men också det måste ske med "etisk fingertoppskänsla".
– Etik är till sin natur kulturberoende, om man som svensk forskare samarbetar med forskare i ett land där de etiska regelverken är mindre rigorösa än de svenska ska inte detta användas som ett etiskt kryphål.
– Vi måste stå upp för moralen och till exempel kräva att Helsingforsdeklarationen rörande medicinsk forskning på människor alltid följs. I andra fall kan den etiska gränsdragningen vara mer diffus och frågan är då vilken etik som ska råda?
– Nej, det finns inget enkelt svar, men det är en intressant och viktig frågeställning, säger Magnus Odén som, med anledning av uppmärksamheten kring KTH/FOI, avser att aktualisera detta inom ramen för expertgruppen.
MARIELOUISE SAMUELSSON
