Konflikt ofta bakom utköp

Avgångsvederlag och utköp är ofta den sista lösningen när problem inte går att lösa på arbetsplatsen. Men hur vanligt är utköp på våra universitet och högskolor? Universitetsläraren bestämde sig för att ta reda på omfattningen och varför man köper ut anställda.

– Ibland är utköp med avgångsvederlag bästa lösningen för samtliga parter men det är inget som vi strävar efter, säger Mona Hansson, avdelningschef för Arbetsrätt och anställning på Lunds universitet.
Lunds universitet köpte ut flest personer under 2013 och första halvåret 2014. Det rörde sig om sex personer till en total kostnad på drygt fyra miljoner kronor. Näst mest i avgångsvederlag betalade Stockholms universitet ut. Sedan följde Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet.
Några lärosäten redovisade inga utköp. Det var exempelvis Uppsala universitet och Malmö högskola. Totalt frågade vi 18 lärosäten. Den totala kostnaden för utköp under perioden hamnade på drygt 21 miljoner kronor.
– Man väljer inte sina arbetskamrater. Ofta trivs man. Men ibland hamnar man i en krissituation med arbetskamraterna, och i de flesta fall löser man dessa kriser. Men någon enstaka gång lyckas man inte hitta någon lösning. Då kan det bästa alternativet vara att man lämnar sin anställning och det är då som avgångsvederlag kan bli aktuellt, säger Carl Falck, förbundsjurist på SULF.
Han säger att alternativet till avgångsvederlag ofta är att fallet blir en uppsägning av personliga skäl. Blir det en tvist så hamnar den kanske i Arbetsdomstolen.
– I AD har parterna en skyldighet att pröva möjligheten till förlikning, och det är ju det vi i praktiken gör när vi diskuterar ett avgångsvederlag, säger Carl Falck.

En av de personer som köptes ut med avgångsvederlag vid Lunds universitet och avslutade sin anställning under 2013 var en lektor. Universitetslektorns advokat beskriver i en anmälan till Justitieombudsmannen bakgrunden till utköpet på följande sätt: ”NN har under senare år varit utsatt för en rad kränkningar och negativ särbehandling på den institution och fakultet han tidigare var anställd på. Dessa missförhållanden påtalades till ledande företrädare för såväl institutionen som fakulteten. Detta visade sig emellertid vara verkningslöst och rent utav kontraproduktivt för NN:s vidkommande. Det resulterade i stället i ytterligare negativ särbehandling, obehag och repressalier från institutions- och fakultetsledning.”
Utan att kommentera det enskilda fallet beskriver Mona Hansson i vilka situationer utköp kan bli aktuellt.
– Det varierar, men oftast är det ett arbetsmiljöperspektiv.
Mona Hansson tycker inte heller att det finns några problem med att arbetsgivaren köper ut en anställd med avgångsvederlag, trots att utköp är oreglerat i arbetsrätten.
– Nej, vi försöker alltid finna en lösning till personens och verksamhetens bästa.

Carl Falck berättar att han helst personligen träffar den medlem som står inför ett beslut om utköp.
– Vi går igenom olika alternativ, och bockar av alla frågor som kan bli aktuella i den fortsatta processen. Det gäller sådant som att avgångsvederlaget självklart ska vara avräkningsfritt om vederbörande får en ny anställning. Sedan försöker vi hitta individuella lösningar, bland annat beroende på ålder. En lösning med avgångsvederlag vid 30 år är något helt annat än när man är 62. I det senare fallet ska man kanske välja en pensionslösning.
Det finns inget regelverk kring avgångsvederlag och det innebär att det exempelvis inte finns några bestämmelser för när ett avgångsvederlag ska betalas ut eller hur stort det ska vara. På Lunds universitet tycker Mona Hansson inte att frånvaron av regler är något problem.
– Nej, så länge verksamheten bedrivs effektivt och redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten hushållar väl med statens medel ser vi inte detta som ett problem, säger hon.
På SULF säger Carl Falck att det är viktigt att ge den medlem som erbjuds avgångsvederlag hjälp med alla praktiska frågor. Från facklig sida kan man inte ge råd som handlar om placering av pengar. Däremot kan man berätta att om avgångsvederlaget tas ut som en klumpsumma så kan det ge en hög marginalskatt och att det påverkar både a-kassa och sjukförsäkring.
– Den som erbjuds avgångsvederlag bör ta kontakt med facket, så får man hjälp både med förhandlingarna med arbetsgivaren men också med andra frågor kring avgångsvederlaget.
Sedan har Carl Falck ytterligare ett par råd till den som har slutat sin anställning med avgångsvederlag.
– Börja med att resa bort ett tag, för att få perspektiv på det som hänt. Sedan gäller det att gå vidare, och hitta på något nytt i tillvaron, och lämna det som har hänt bakom sig, säger Carl Falck.

BJÖRN FORSBERG

AVGÅNGSVEDERLAG
Avgångsvederlag innebär att man får en ekonomisk ersättning från sin arbetsgivare när man slutar anställningen. ersättningen är inte reglerad i kollektivavtal, men kan vara reglerad i ett personligt avtal, ofta med ledande befattningshavare, men för de flesta är ersättningen oreglerad.
För den arbetstagare som får ett avgångsvederlag har det betydelse för a-kassan, pensionen kan också påverkas, precis som sjukpenning, försäkringar och beskattning.

Totalsumma (SEK) för avgångsvederlag:
Lunds universitet, 4 008 200
Stockholms universitet, 3 606 700
Chalmers tekniska högskola, 2 316 830
Göteborgs universitet, 2 176 375
Södertörns högskola, 1 824 460
Linköpings universitet, 1 465 400
Högskolan Dalarna, 1 356 855
Karolinska institutet, 1 150 700
Linnéuniversitetet, 1 023 898
Luleå tekniska universitet, 806 500
Mittuniversitetet, 741 000
Karlstads universitet, 355 500
Mälardalens högskola, 300 000
Umeå universitet, 279 000
Blekinge tekniska högskola, 0
Malmö högskola, 0
Sveriges lantbruksuniversitet, 0
Uppsala universitet, 0

Uppgifterna avser perioden 2013 och första halvåret 2014.
källa: respektive universitet/högskola.


Kategorier: Arkiv