När Myndigheten för delaktighet granskade högskolornas arbete med tillgänglighet var det inget lärosäte som uppfyllde alla 13 grundkriterier.
– Det är inte okej, alla högskolor borde ha full pott. I dag kan personer med funktionsnedsättningar inte ta del av högre utbildning på samma sätt som andra. En bra utbildning är viktig för att de ska komma ut i arbetslivet och delta i samhället. De flesta högskolor finansieras med skattepengar och då ska alla inkluderas, säger Birgitta Mekibes som genomfört undersökningen.
Frågorna handlar bland annat om ifall högskolorna har inventerat lokaler och informationsmaterial samt om de har en samordnare och handlingsplan för tillgänglighetsarbetet. De flesta landar på runt åtta av 13 poäng. En tredjedel uppfyller inte ens hälften av kriterierna.
Sämst är Musikhögskolan som bara fick ett poäng. Att arbetet är eftersatt beror enligt samverkanschefen Marie Halling på att det byggs ett nytt campus, att de nuvarande lokalerna ska rivas och att verksamheten omorganiserats.
– Det är tråkigt att det ser ut så och vi tar till oss av kritiken. När det nya campuset byggs är tillgängligheten central. Vi ska prioritera det här arbetet snarast, framför allt behöver vi ta fram en handlingsplan och det arbetet ska inledas under hösten, säger hon.
Receptet för en tillgänglig högskola är, enligt utredaren Birgitta Mekibes, en intresserad ledning, en samordnare och en handlingsplan.
– Vi har sett att på de platser där ledningsgruppen är kunnig och intresserad av mänskliga rättigheter har arbetet kommit längre.
Fler än hälften av högskolorna får lägre poäng än förra året. Det kan delvis bero på att Myndigheten för delaktighet höjt kraven på punkten "utbildat personalansvariga".
– Det räcker inte längre med att personalen har kunskap om lagstiftning och föreskrifter utan det behövs regelbunden fortbildning. Det händer mycket när diskrimineringslagen skärps 2015; bristande tillgänglighet blir ny diskrimineringsform och det ställs högre krav på information, säger Birgitta Mekibes.
Bara tre lärosäten får tolv poäng. Ett av dem är Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, som höjt sig två poäng sedan förra året.
– Det beror främst på att vi har byggt om och gjort en översyn av den fysiska tillgängligheten i samband med det. För ett par år sedan tittade vår kommunikationsansvariga också över webben med hjälp av en konsultfirma, säger Liselott Sandahl, samordnare för studenter med funktionshinder på GIH.
Varje år gör också GIH en likabehandlingsplan som förankras i helaorganisationen. Men en poäng saknas för full pott. När enkäten fylldes i hade den skriftliga informationen inte inventerats.
– Det kostar pengar och vi är en liten högskola. Tidigare fanns ingen budget för att göra inventeringen, förändra materialet och trycka upp nytt. Sedan dess har vi gjort en viss genomgång av den tryckta informationen, säger Liselott Sandahl.
Om en högskola struntar i riktlinjerna kan kommunen sätta in sanktioner. Lärosätet kan också tvingas att betala ersättning om personal eller studenter missgynnas av bristande fysisk tillgänglighet. Men Myndigheten för delaktighet, ja, den har inte så mycket att sätta emot.
– Vi kan inte utkräva vite eller liknande. Men våra riktlinjer får en större tyngd från och med 2015 då de kommer att utgöra underlag för Diskrimineringsombudsmannen i ärenden om tillgänglighet.
Birgitta Mekibes tycker också att det vore bra om till exempel Universitetskanslersämbetet fick i uppdrag att driva frågan strategiskt på högskolorna, ungefär som Högskoleverket tidigare gjorde med jämställdheten.
JENNIE AQUILONIUS
Om undersökningen
Varje år gör Myndigheten för delaktighet en enkätundersökning där alla statliga myndigheter får svara på frågor om sitt arbete med att göra verksamheten tillgänglig. I år har 285 svarat. Enkäten rör tre områden: grundläggande kriterier, lokaler och information. Ingen av de 31 högskolorna nådde full poäng på området grundläggande kriterier.
Undersökningen är framtagen utifrån riktlinjerna "Riv hindren" som anger hur myndigheterna ska leva upp till förordningen om de statliga myndigheternas ansvar för att genomföra funktionshinderspolitiken. Enligt förordningen ska myndigheterna verka för att verksamheten, informationen och lokalerna är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.
Kraven handlar bland annat om att det ska finnas hörselslingor och ramper, information på lättläst svenska och i punktskrift samt utbildning för personer som jobbar med personalfrågor.
Högskolorna är knutna till reglerna genom både förordningen och diskrimineringslagen.
Alla resultat redovisas på Myndigheten för delaktighets hemsida under "Öppna jämförelser".
Topp 5
Resultat 2014 (förändring 2013)
GIH 12 (+2)
Högskolan i Borås 12 (-1)
Lunds universitet 12 (0)
Umeå universitet 11 (-2)
Örebro universitet 11 (+2)
Botten 5
Resultat 2014 (förändring 2013)
Kungliga Musikhögskolan 1 (-1)
Malmö högskola 4 (-2)
Stockholms konstn. högskola 5 (0)
Högskolan i Skövde 5 (-3)
SLU 6 (-2)
