Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Feminister vill bryta innanförskapet

”Att bryta innanförskapet – kritiska perspektiv på jämställdhet och mångfald inom akademin” är titeln på en ny feministisk antologi. När den presenterades vid ett seminarium på Lunds universitet var hörsalen fylld till sista plats.

1 oktober, 2014
Universitetsläraren

Bokens titel "Att bryta innanförskapet" syftar på problemet med den homogena miljön inom universiteten. Kerstin Sandell, vid genusvetenskapliga institutionen i Lund, fick redaktörsuppdraget när en undersökning 2009 visade på stora brister i jämställdhets- och mångfaldsarbetet.
– Vi har bland annat tittat på hur jämställdhets- och mångfaldspolicyn fungerar i praktiken.
– Tidigare har man fokuserat på minoretiserade grupper* – hur man ska lyckas rekrytera dem och hur man ska dra nytta av dem – men vi har haft fokus på kvinnor, homosexuella och akademiker med migrationsbakgrund som har lyckats och också på vad den heteronormativa vita medelklassiga kulturen vid universiteten har att vinna på att "alla" släpps in helt och fullt inom akademin.
Seminariet inleddes med en föreläsning av professor Philomena Essed från Antioch University i USA som talade om klonade kulturer, som kort kan sammanfattas med att man anställer och föredrar de som liknar en själv. Och att den som inte passar in får arbeta för att imitera den härskande kulturen.
Sex antologiförfattare som presenterade delar av det digra verket var på plats; Britt-Inger Keisu från Umeå universitet, Lovise Haj Brade,Malin Espersson, Kerstin Sandell, Eva Schömer och Irina Schmitt från Lunds universitet.

Hur går vi vidare , vad gör vi nu? Det var frågan som panelen som bestod av Lene Bryngemark, doktorand i fysik och medlem i HBTQ-nätverket, vice rektor Nils Danielsson, Eva Schömer docent i rättssociologi och Christer Eldh, prefekt vid institutionen för service management debatterade.
– Lyft frågorna från särskilda jämställdhetsgrupper och lägg dem i utbildningsnämnden så att de inte marginaliseras. Och alla beslut ska ha med en jämställdhets- och mångfaldsanalys, sade Nils Danielsson.
– Kolla igenom litteraturlistor och vänd på perspektivet – vad betyder det för forskningen om alla är lika, tycker likadant och kommer från samma miljöer, föreslog Christer Eldh.
– Det finns en föreställning om att granska meriter är en objektiv process. Det är det inte! Det beror på vad man lyfter fram. Så man måste fråga sig vad man gör för att befästa den härskande normen, sade Lene Bryngemark.
– Använd de lagar som finns. Bifoga medbestämmandeavtalet i dokument om jämställdhet och mångfald – då blir det brott mot kollektivavtalet vilket kostar och ger det effekt, sade Eva Schömer, docent i rättssociologi och en av författarna i antologin.

Kerstin Sandell, som hållit ihop arbetet med boken och även skrivit kapitlet "Framgångsrika homosexuella akademiker; ett villkorat innanförskap?", sammanfattar problemet:
– Visst har vi mer mångfald och jämställdhet nu än för tio år sedan men vi är också mer klonade. Vi ska producera, publicera, söka forskningsmedel och det går ut över den fria tanken. Så vi måste bryta innanförskapet. Alla måste få plats på sina villkor. Inte för att de tillhör en minoritet utan för att hela samhället ska finnas här.

* Minoretiserade grupper: Grupper som tillskrivs en position utanför majoritetssamhället. De är inte en minoriet men ses som en minoritet.

Fotnot: Boken finns att beställa på Adlibris.

BIRGITTA FORSELL

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Åsa Morberg

kronikapuff-asa-morberg

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 5, 2024
Nummer 4, 2024
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023