Avsteg från autonomin ska minska lärarbristen

Bristen på lärare kräver mer politisk styrning och därmed avsteg från principen om självständiga lärosäten. Det är en av slutsatserna i Riksrevisionens rapport ”Statens dimensionering av lärarutbildningen – utbildas rätt antal lärare?”

Varken SULF eller Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, delar Riksrevisionens analys, utan framhåller studenternas valfrihet och lärosätenas autonomi samt ifrågasätter att Riksrevisionens rekommendationer skulle avhjälpa lärarbristen.
Bakgrunden till granskningen är alltså det sedan länge identifierade problemet med brist på lärare inom exempelvis matematik, naturvetenskap och moderna språk.
Studenternas efterfrågan på lärarutbildningar motsvarar helt enkelt inte arbetsmarknadens, det vill säga kommunernas, behov av lärare.
Bristen på behöriga lärare beräknas bli större i och med kommande pensionsavgångar. Som påpekas i rapporten finns sedan länge en medvetenhet om rådande och kommande lärarbrist, något som alliansregeringen försökt motverka genom riktade satsningar på fortbildning som Lärarlyftet I och II, samt kompetensutvecklingsinsatser som Matematiklyftet.
Detta är, enligt Riksrevisionen, inte tillräckligt, snarare riskerar satsningarna att få otillräcklig effekt om inte regeringen ägnar sig åt mer kraftfull styrning, med hjälp av ekonomiska incitament. I rapporten föreslås också en utredning av möjligheten att låta dimensioneringsaspekten finnas med i examenstillståndsprövningen.
Från Riksrevisionens sida är man självfallet medveten om att studenternas val av utbildning knappast är möjligt att påverka och förändra med politisk styrning.
Däremot rekommenderar man lärosätena att "arbeta mer systematiskt och strategiskt med studentrekrytering till lärarutbildning där brist råder på arbetsmarknaden".
Riksrevisionen vill också se mer av samverkan och specialisering, i syfte att öka koncentrationen av utbildningar till färre lärosäten.
Enligt rapporten är lärosätena positiva till koncentration, samtidigt vill man inte avstå en viss ämnesinriktning eller kurs till andra lärosäten.

Det mest effektiva styrmedlet heter som bekant pengar, överst på listan över Riksrevisionens rekommendationeråterfinns också förslaget att justera resurstilldelningssystemet, för att ge ekonomiska förutsättningar att ge lärarutbildningar inom "bristämnen", också när få studenter söker.
– Vi har dock inte rangordnat våra rekommendationer, säger riksrevisor Margareta Åberg, som betonar att man är högst medveten om balansgångenmellan lärosätenas autonomi och det omgivande samhällets efterfrågan på vissa utbildningar samt inte minst studenternas valfrihet.
– Vår rapport är inte heller någon mirakelkur för att komma till rätta med lärarbristen, men vår förhoppning är att lärosätena tar till sig våra slutsatser.
Riksrevisionens rapport lämnades efter att alliansregeringen avgått, det blir alltså den tillträdande regeringen som har att ta ställning till om det finns anledning att vara, som det heter i rapporten, "mindre återhållsam" med att styra lärosätenas dimensionering av utbildningar.

Från SULF:s sida är man alltså tämligen skeptisk till de förslag till styrning som återfinns i rapporten.
– Oavsett vilka åtgärder man vidtar går det inte att tvinga studenter att välja utbildningar de inte vill gå, säger förbundsdirektör Git Claesson Pipping som menar att det är förklarligt att lärarutbildningarna väljs bort, med tanke på läraryrkets beklagligt låga status och låga löner.
Hon säger vidare att det är viktigt att lärarutbildningar ges i hela landet, om vissa utbildningar koncentreras till färre lärosäten riskerar det snarare att påverka söktrycket i negativ riktning.
En sak som är värd att tänka över är dock, enligt SULF, att ge lärosätena (ekonomisk) möjlighet att ge utbildning även när gruppen sökande är liten.
– SULF:s grundinställning är att det är viktigt att låta studenterna välja efter intresse, då får man studenter som är kreativa, vilket i sin tur leder till att de skapar jobb på en framtida arbetsmarknad och hur den kommer att se ut och vad som efterfrågas är studenterna bäst på att bedöma.

Också Pam Fredman, rektor vid Göteborgs universitet och ordförande i SUHF är kritisk till Riksrevisionens rapport, som hon menar uttrycker brist på respekt för lärosätenas autonomi och dessutom försöker lösa problemet på helt fel utbildningsnivå.
– Vi tar vårt ansvar och arbetar sedan länge på olika sätt med den här frågan, men universitet och högskolor kan inte ändra på grundförutsättningarna, att intresse för och kunskaper i exempelvis matematik måste grundläggas långt tidigare under skoltiden.

MARIELOUISE SAMUELSSON


Kategorier: Arkiv