Forskning som fredagsnöje

Forskare har världens roligaste jobb och är inte bara kufar i vita labbrockar. Det är budskapet till allmänheten när Forskarfredag anordnas den 26 september. Den årliga vetenskapsfestivalen växer i Europa – så mycket att Sverige blev utan EU-bidrag i år.

För aktiviteterna i Stockholm håller Vetenskapens hus i trådarna.
– Vi ordnar föredrag, utställningar och forskardialoger, berättar Elin Ottergren.
Hur fredagskul låter det egentligen?
– Okej, men vad sägs om Hollwoodfysik, forskning på en rymdstation med Christer Fuglesang och Forskar Grand Prix – forskarnas Idol? säger Elin Ottergren.
Syftet är att fånga nyfikenheten hos ungdomar från årskurs nio och uppåt, de som kan bli framtidens forskare. Förra året kom omkring 5 000 besökare på de olika aktiviteterna i Stockholm.
– De skolor som har kommit tidigare brukar komma tillbaka och vara på hugget när vi öppnar bokningen. Vi vill ju gärna att det ska få spridning, men det är först till kvarn som gäller, säger Elin Ottergren.
I Sverige har aktiviteter ordnats under namnet Forskarfredag sedan 2006. Det växer för varje år. Förra året deltog 30 orter och 359 forskare. Från allmänheten deltog 35 600 personer, varav 10 000 var elever som bidrog till ett massexperiment genom att rapportera utvecklingen av höstlöven på sin hemort.
35 länder deltog i det som i Europa går under namnet Researchers’ Night och är ett initiativ från EU-kommissionen. Men att så många länder nu söker EU-bidrag för sina aktiviteter gjorde att Sverige i år inte fick något. Något f�rre science centers i landet har därför möjlighet att delta i år.

Massexperimentet har däremot växt. 20 000 elever ska i år registrera hur mycket frukt och grönt de äter för att hjälpa en forskare vid Livsmedelsverket.
Fler orter deltar i år också i Forskar Grand Prix. På fyra minuter ska de tävlande presentera sin forskningpå ett så pedagogiskt och fängslande sätt som möjligt. Runt om i landet röstar publiken och en expertjury fram finalister som sedan möts i en final i Stockholm.
Matematikprofessorn Kalle Åström som sysslar med datorseende och bildbehandling vid Lunds Tekniska Högskola laddar för en revansch i tävlingen.
– Det är jättekul att vara med och en utmaning. Det är en annorlunda sorts föredrag än när man undervisar eller har en forskningspresentation, säger han.
Det Kalle Åström försöker förmedla är hur spännande matematik kan vara teoretiskt och hur man med den kunskapen kan skapa saker som alla sedan använder.
– Jag har haft doktorander som nu jobbar på Apple med 3D-modeller och andra som jobbar på Google med program för att söka på bilder, säger Kalle Åström.

Alla 23 deltagande orter gör sina egna program för Forskarfredag. Vissa vänder sig mer mot skolungdomar, andra till både småbarn och pensionärer. Högskolan i Jönköping har engagerat sitt landsting och regionförbund och kommer även att ha aktiviteter på sjukhuset. I Borås kommer skolor att få låna hem forskare från sin högskola.
Det brukar bli en övervikt av naturvetenskap på Forskarfredag, men på många håll jobbar man aktivt med att få med fler forskare från samhällsvetenskap och humaniora.

I Umeå har Forskarfredag i år flyttats till nybyggda Konstnärligt campus och för första gången deltar också Designhögskolan.
Den ska presentera exempel på designforskning och hur designmetod kan användas för att möta dagsaktuella frågor som berör människan och samhället. För att göra det lättfattligt kommer presentationerna att vara korta och ta hjälp av bilder och visualiseringsverktyg.
– Barnen kommer att kunna scanna in hur de ser ut och få en bild med en modell av sig själva. Det är en teknik som används i designforskning, säger Monica Lindh-Karlsson som är doktorand och lektor vid Umeå universitet.

KAJSA SKARSGÅRD


Kategorier: Arkiv