David Black-Schaffer är universitetslektor vid Institutionen för informationsteknologi på Uppsala universitet. 2013 fick han Uppsala teknolog- och naturvetarkårs pedagogiska pris för sitt arbete med alternativa undervisningsformer. Två saker har fått honom att börja med flippade klassrum.
– Den ena var att jag vid min första kurs här i Uppsala märkte att studenterna klarade tentan dåligt trots att de tyckte att föreläsningarna och kursen var mycket bra. Jag insåg att jag måste ändra på sättet att undervisa, säger David Black-Schaffer.
Han påpekar att enligt vetenskapliga undersökningar är traditionella föreläsningar ineffektiva som inlärningsmetod, eftersom studenterna är passiva, och hänvisar till två nya studier, den ena publicerad i PNAS och den andra i Science.
Där redovisas meta-analyser av 225 studier som visar att andelen underkända är 55 procent högre med traditionella föreläsningar än med aktiv inlärning. Studierna tyder också på att aktiv inlärning ger oproportionerligt stora fördelar för studenter från studieovan miljö och för kvinnliga studenter i manligt dominerade områden.
– De två studierna är ganska chockerande, de visar att användning av aktivt lärande i klassrummet är så mycket effektivare än traditionell undervisning att det enligt studierna nästan är oetiskt att använda traditionella föreläsningar.
Den andra anledningen till att David Black-Schaffer började med flippade klassrum är utvecklingen av moockurser.
– På nätet finns så mycket bra undervisningsmaterial så om jag enbart föreläser i klassrummet kommer jag snart att bli obsolet. Jag har inte Harvards resurser att utveckla och producera föreläsningar, men jag vet att mina studenter kan använda dem gratis på nätet. Jag måste alltså ge studenterna något mer än de kan få i en föreläsning.
Han spelar in sina föreläsningar tillsammans med frågor som studenterna ska svara på online innan lektionen. Studenterna kan också ställa egna frågor online.
– För att veta vad jag ska ta upp på lektionen i klassrummet tar jag hjälp av hur studenterna klarat online-frågorna, och studenternas egna online-frågor till mig.
Flippade klassrum kan göras på många olika sätt.
– Grundprincipen är att få studenten aktiv på lektionen, och den är egentligen inte beroende av någon teknologi, säger David Black-Schaffer.
Men modern teknik ger stora fördelar. Själv har han tillsammans med ett team programmerare vid Swedish Institute for Computer Science (SICS) utvecklat ett verktyg för flippade klassrum, Scalable Learning.
– Vi hittade inget verktyg på nätet som hjälpte läraren att undervisa i klassrummet så vi började konstruera ett eget.
Under vårterminen 2014 använde 2 000 studenter vertyget i cirka 30 kurser på 10–15 institutioner, mestadels i Sverige men också i andra länder.
– Problemet är att vi inte har möjlighet att stödja många fler lärare med själva pedagogiken. Svårigheten är inte att använda systemet i sig utan det svåra är att utveckla ett sätt att undervisa aktivt både i klassrummet och online. Och det svåraste är att byta undervisningsmetod och hantera en helt annan klassrumsmiljö där studenterna tar initiativet och lärarens roll ändras från föreläsare till lärare och coach. Men utfallet är fantastiskt: både studenterna och lärarna upplever det aktiva lärandet som motiverande och effektivt.
En av lärarna som använder Scalable Learning, Joakim Jaldén, lektor i signalbehandling vid KTH, instämmer.
– Det är mycket jobb i början men jag är mycket positiv till verktyget och tycker att det är väldigt roligt att arbeta med. Vad jag inte insåg var att det är en helt annan sak att hålla en föreläsning än att hitta en struktur som fungerar på lektioner där alla studenterna arbetar självständigt. Att få en bra balans i de lektionerna upplever jag som en utmaning, säger han.
David Black-Schaffer vill fortsätta att utveckla Scalable Learning.
– Vi tror verkligen att stöd till aktivt lärande är en nyckel till bra undervisning. Verktyget har fått ett häpnadsväckande bra mottagande. Studenter tycker att det är jobbigt att verkligen behöva förbereda för varje lektionstillfälle och dessutom arbeta under hela lektionstiden. Men sedan kan de komma fram och säga: Tack för att du tvingat mig att lägga ner så mycket tid på kursen, jag har lärt mig så mycket mer.
För att Scalable Learning ska bli effektivt i längden och möjligt för många lärare att använda behöver det bli självinstruerande för lärarna. Men det tar tid och resurser så David Black-Schaffer funderar över möjligheter att finansiera utvecklingen av verktyget och utvecklingen av kurser.
– Idag lägger studenterna ner stora summor på läroböcker, om lärarna går över till den här sortens undervisning kan det spara pengar för studenter och en del av de pengarna skulle kunna användas för att finansiera verktyg som det här.
PER-OLOF ELIASSON