Doktorander offrades till förmån för soldater

Kontraktsanställda soldater har trängt ut anställda vid lärosätena från omställningsavtalet. Det kan vara förklaringen till den försämring som drabbat doktorander och visstidsanställda inom högskolesektorn, tror bland andra SULF:s ordförande Mats Ericson.

Det nya omställningsavtalet, som ersatt trygghetsavtalet, innebär kraftigt minskade möjligheter för visstidsanställda och doktorander att få stöd vid arbetslöshet (se förra numret av Universitetsläraren).
Pam Fredman, rektor vid Göteborgs universitet och ordförande i Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, sitter i Arbetsgivarverkets styrelse som dessutom är verkets förhandlingsdelegation, också i de förhandlingar som ledde till att trygghetsavtalet ersattes av omställningsavtalet.
Pam Fredman gör under intervjun klart att hon inte uttalar sig som ordförande för SUHF:
– Här svarar jag i egenskap av ledamot i Arbetsgivarverkets styrelse, säger hon.
I vems intresse ligger den här förändringen av villkor för visstidsanställda?
– Trygghetsavtalet hade funnits längeoch arbetsgivarsidan fann anledning att säga upp det för att titta igenom det. Det nya avtalet har parterna kommit överens om, det tycker jag är viktigt att slå fast, det är resultatet av en förhandling och en kompromiss mellan parterna.
Är det här avtalet en förbättring jämfört med tidigare avtal?
– Jag lägger ingen värdering i det, men parterna har tagit fram ett avtal och det här är vad man kommit fram till.
Håller du med de som anser att det blir mindre attraktivitet i en akademisk karriär när man får sämre trygghet, och att omställningsavtalet ger en instängningseffekt? (Visstidsanställda får bara tillgodoräkna sig anställningstid hos den senaste arbetsgivaren, vilket ger incitament att stanna kvar på samma lärosäte. red. anm.)
– Omställningsavtalet är ett avtal mellan parterna som man är överens om och det är det som gäller. Utvecklingen av våra sektorer och frågor om karriärvägar måste diskuteras i helt andra sammanhang och mycket bredare. Det är en annan fråga som inte ska kopplas sammanmed omställningsavtalet.
Pam Fredman tillägger:
– Man ska inte glömma att avtalet är fattat mellan de fackliga organisationerna och Arbetsgivarverket. Det är inte högskolesektorn som är förhandlingspart utan Arbetsgivarverket som företräder hela den statliga sektorn.
Är det andra delar av statliga sektorn som drivit att visstidsanställda vid lärosätena ska få förändrade villkor?
– Arbetsgivarverket ska ta ansvar för hela den statliga sektorn. Som ledamot i en styrelse har man att jobba för hela det uppdragsområde som styrelsen jobbar för, för hela statliga sektorn. I styrelsen är vi representanter med kunskap om den sektor vi kommer från, men vi har ansvar för helheten.

Per Eriksson, rektor vid Lunds universitet, är mycket kritisk till det nya omställningsavtalet. Styrelsen vid universitetet protesterade när avtalet var på väg att slutas.
– Det är ju ytterst extraordinärt att en universitetsstyrelse reagerar som vi gjorde. Men protesten tillkom mot bakgrunden att facket tog upp frågan vid vårt universitetsstyrelseinternat och jag var delvis insatt i frågan och tog på mig att formulera vårt uttalande, säger han.
I vems intresse ligger försämringen i avtalet?
– Jag kan inte se att universitets- och högskolesektorn har något som helst intresse i att försämra avtalet. Man kan spekulera i att det är andra delar av staten som ville ha ett annat avtal och att det har gått ut över universitets- och högskolesektorn, säger Per Eriksson.
Eftersom exempelvis försvarsmaktens visstidsanställda soldater inte omfattades av trygghetsavtalet men omfattas av omställningsavtalet så kan man spekulera i att här kanske fanns en drivkraft, funderar Per Eriksson, och när soldaterna togs med i avtalet fanns det inte plats för alla visstidsanställda på lärosätena.
– Man kan hitta ett intresse från militären och de nya anställningar av soldaterna med tidsbegränsade anställningar som kommit med i avtalet, säger han.
Gör omställningsavtalet en akademisk karriär mindre attraktiv?
– Ja, vi har många som går in i vårt system och som också lämnar det och det har betytt mycket att trygghetsavtalet varit rätt så kraftfullt. Så vi måste se över om vi kan hitta andra lösningar när avtalet försämras.
Hur ser du på avtalets instängningseffekt?
– Vi arbetar för att öka rörligheten på svenska universitet, den är låg i en internationell jämförelse, och så är vi själva med och sluter ett avtal som gör den ändå sämre. Det är ju ganz verrückt, helt tokigt.
Finns det ekonomiska argument för det nya avtalet?
– Enligt de uppgifter jag har så går högskolesektorns del av Trygghetsstiftelsen med ett visst överskott. Det enda jag kan tänka mig är att det är andra delar av staten som tjänar på det och vi får kanske vara med och betala det. Det förefaller mig som om högskolesektorn har gjort en dålig förhandling.
Per Eriksson tror inte att sista ordet är sagt om det nya omställningsavtalet.
– Jag förväntar mig att när det blir uppenbart ute bland våra lärosäten vad som har skett så blir det en debatt och Arbetsgivarverket måste ta sitt ansvar och motivera varför de gjort så här.

SULF:s ordförande Mats Ericson tror precis som Per Eriksson att visstidsanställda soldater har trängt ut visstidsanställda vid lärosätena från omställningsavtalet.
– Jag har ju viss kunskap om försvarspolititiken som tidigare rektor på Försvarshögskolan, säger han.
Han berättar att en bakgrund är inriktningspropositionen och försvarsbeslutet från 2009 där politikerna beslöt att slopa värnplikten och ersätta med anställda eller kontrakterade soldater.
– Men reformen är delvis ofinansierad i den meningen att rätt mycket personal visstidsanställs i sex till åtta år och sedan är det tänkt att de ska klara omställningen till ett civilt yrke själva.
Ser man internationellt så har soldater i allmänhet erbjudande om exempelvis yrkes- eller universitetsutbildning efter avslutad tjänstgöring. Något sådant erbjudande finns inte i Sverige.
– Nu har det sannolikt kommit order uppifrån, från regeringen, att lösa frågan om soldaternas övergång till civilt liv genom omställningsavtalet. Jag tror helt enkelt att soldaterna trängt ut de visstidsanställda på lärosätena, säger Mats Ericson.
Han tror inte att de från högskolesektorn haft mycket att sätta emot i Arbetsgivarverkets styrelse.
– Jag har både som generaldirektöroch rektor själv deltagit i flera av Arbetsgivarverkets årskonferenser och sett hur universitets- och högskolerektorer väger lätt, generaldirektörerna som oftast har politisk erfarenhet dominerar och kör över dem. Detta trots att högskolesektorn är en så stor del av staten.

Han påpekar att det också internt fackligt kan vara ett förhandlingsspel.
– Man ska ha klart för sig att på den fackliga sidan är det tre parter, Saco, OFR och LO som ska komma överens. Så flera förbund inom Saco-S tyckte nog inte att de hade mycket annat val än att skriva på avtalet.
– Om inte Saco-S hade accepterat avtalet hade OFR och Seko kunnat skriva på och då hade avtalet ändå gällt även Sacos medlemmar, men utan att Saco-S kunnat påverka det, säger Mats Ericson.
Han betonar dock att såväl SULF som Läkarförbundet reserverade sig mot att skriva på avtalet då det drabbar högskolesektorn så markant.
– Högskolorna kommer fortfarande att betala avgifter till Trygghetsstiftelsen för de visstidsanställda men inte få särskilt mycket ut av det, avslutar Mats Ericson.

PER-OLOF ELIASSON


Kategorier: Arkiv