Det nya omställningsavtalet ger omfattande negativa effekter för stora grupper på Sveriges universitet och högskolor. Detta gäller särskilt visstidsanställda och doktorander. Eftersom lärosätena tyvärr har valt att göra stora delar av lärarkåren och forskarna till visstidsanställda kan jag enbart instämma med Bo Sevings på Naturvetarförbundet kommentar i Upsala Nya Tidning 27 juni 2014: Lärosätena tar inte sitt ansvar, det fi nns ingen orsak att ha 40 procent visstidsanställda på till exempel Stockholms universitet när snittet visstidsanställda i näringslivet ligger runt 12 procent, inte ens en sänkning till 32 procent är i det sammanhanget särskilt imponerande.
Man får dock inte glömma bort doktoranderna, de är i ett mycket utsatt läge och gör en livsinvestering genom att doktorera. Vad vinner samhället på att de inte ges trygghet i sitt yrkesval? Doktorander är inte bara forskarstuderande utan även arbetstagare, de utför ofta undervisning eller institutionsarbete inom sin tjänst. De är i en fas i livet när många skaffar barn, köper bostad, etcetera. Hur kan vi försvara att dessa arbetstagare skall behandlas annorlunda än övriga på arbetsmarknaden? Hur kan vi förvänta oss att de nya försämringarna i omställningsavtalet skall göra att de vågar välja att doktorera istället för att gå till ett arbete på övriga delar av arbetsmarknaden? Hur kan vi förvänta oss att de bästa skall, inte bara söka utan även fullfölja, forskarutbildningen när villkoren är så dåliga?
En del av förbunden inom Saco har inkomstförsäkringar. För statlig sektor är detta svårförklarligt eftersom arbetsgivaren redan betalar för samma sak. Arbetstagare inom staten avstår löneutrymme för att arbetsgivaren skall kunna betala in en avgift till Trygghetsstiftelsen. Det nya omställningsavtalet innebär inte att denna avgift försvinner, arbetsgivaren måste fortfarande betala in pengar även för de grupper som nu berövas stöd. Dessa arbetstagare kommer fortfarande att avstå löneutrymme trots att de får minimalt med stöd. Om de vill ha ett omställningsstöd värt namnet får de teckna en försäkring, det vill säga betala två gånger för samma sak. Vad fi nns det för logik i detta? Det nya omställningsavtalet är i stora delar svårförståeligt, försämringarna verkar vare sig motiverade eller berättigade och konsekvenserna kan bli mycket allvarliga!
ANNIKA BLEKEMO
Ordförande för SULF Stockholms universitet
Fotnot: Redaktionen har givit Arbetsgivarverket möjlighet att besvara detta debattinlägg, vilket informationschef Lars Andrén avböjt. Så här skriver han i ett mejlsvar: "Omställningsavtalet är ett avtal som i likhet med andra avtal är framförhandlat med Arbetsgivarverkets fackliga motparter och det grundläggande syftet framgår av avtalet. Några ytterligare synpunkter än vad parterna givit uttryck för i avtalet har inte Arbetsgivarverket."
