Tidsbegränsat anställdas och doktoranders möjligheter att få stöd av Trygghetsstiftelsen vid arbetslöshet minskar kraftigt.
– Det är oacceptabelt att man inför sådana försämringar för doktorander och tidsbegränsat anställda. Våra representanter i Saco-S representantskap gjorde en reservation att SULF inte kan stå bakom att teckna ett avtal med sådana försämringar, säger Håkan Lindkvist som är ordförande i SULF:s förhandlingsdelegation.
Av de andra förbunden inom Saco-S är det bara Läkarförbundet som också reserverat sig mot avtalet.
– SULF har cirka 15 procent av rösterna i Saco-S representantskap och en majoritet av representantskapet tyckte att vi skulle skriva under, säger Håkan Lindkvist.
Utanför förhandlingarna har SULF, Sveriges förenade studentkårer (SFS) och Lunds universitet protesterat var för sig, tillsammans har de också skrivit en debattartikel i Upsala Nya Tidning med rubriken ”Kraftig försämring för forskare”.
Arbetsgivarverket hade ett starkt påtryckningsmedel i och med att det hade sagt upp Trygghetsavtalet.
– Hade Saco-S inte skrivit under hade det inte varit något Trygghetsavtal alls och då hade det blivit enorma försämringar för alla anställda.
I och med det nya omställningsavtalet är SULF delvis tillbaka till läget innan 2006.
På våren 2006 avtalade parterna att Trygghetsavtalet skulle omfatta även doktorander och dem som har visstidsanställningar enligt högskoleförordningen.
Sedan dess har 50–60 procent av dem som fått stöd av Trygghetsstiftelsen varit nydisputerade eller nästan nydisputerade. Totalt har en mycket stor del av de visstidsanställda som vänt sig till Trygghetsstiftelsen varit akademiker, beroende på att en tredjedel av alla forskare och lärare inom högskolan är visstidsanställda.
– Men de flesta nydisputerade har ju varit ganska kort tid hos stiftelsen, i allmänhet har det gått fort att hitta nytt arbete, säger Håkan Lindkvist.
Förhandlingarna verkar ha varit ryckiga. Förra hösten träffade parterna en principöverenskommelse om de fortsatta förhandlingarna.
– I grund och botten ansåg arbetsgivaren att visstidsanställda vars anställning löper ut inte skulle omfattas alls. De resonerade som att den som har en visstidsanställning som löper ut borde vara förberedd på det, och då är det inte rimligt att få lika mycket stöd i avtalet som om man blir uppsagd, säger Robert Andersson, SULF:s förhandlingschef och vice ordförande i Saco-S.
Däremot fanns inte doktoranderna med i diskussionen.
– Frågan om att doktorander skulle exkluderas kom in sent i förhandlingen. Fram till två–tre veckor innan förhandlingen var färdig hade Arbetsgivarverket inte lyft den frågan.
Då gjorde arbetsgivarsidan klart att den inte ville ha med vad de kallar utbildningsanställningar i avtalet fullt ut. Till slut blev det ändå så att det kan utgå 44 dagar med utfyllnad av a-kasseersättning för dem med minst tre års visstidsanställning.
– Det är som lite plåster på såren. Men jämfört med idag när man har ersättning en hel a-kasseperiod plus kompensation om man får nytt jobb med lägre lön är det stor skillnad.
Alla anställda kommer att fortsätta att betala 0,3 procent av lönesumman till Trygghetsstiftelsen.
– Men inte många visstidsanställda kommer att lyckas kvalificera sig för ersättning, nu när inte doktorandtiden räknas med. Effekten blir att tidsbegränsat anställda avstår från en del av lönen utan att få någon nytta av det, säger Håkan Lindkvist.
Övergångsbestämmelser gör att avtalet på kort sikt inte slår så hårt mot dem som nu är inne i systemet.
– Men snart kommer det att märkas en betydlig förändring. De som råkar allra värst ut i det nya avtalet är de som har tidsbegränsade anställningar på flera lärosäten. Det vill säga: de som gör som man ska och försöker etablera sig på ett annat ställe än där de disputerat är de som får minst trygghet. Man kan fråga sig hur detta påverkar mobiliteten och kvaliteten när nydisputerade får så starka incitament att vara kvar på det lärosäte de disputerar vid.
Frågan är vad SULF kan göra nu.
– Det är att skapa en debatt. Vi är ungefär där vi var 2004–2005 så vi får bilda opinion och försöka påverka. 2006 fick vi ju till en förändring och det kan vi göra igen. Vi får också ännu hårdare driva att lärosätena ska bli snabbare att tillsvidareanställa, säger Håkan Lindkvist.
PER-OLOF ELIASSON
Omställningsavtalet
I det nya omställningsavtalet har tillsvidareanställda i princip samma förmåner som i tidigare avtal förutom att möjligheterna till avtalspension begränsas. Doktorander omfattas i princip inte av omställningsavtalet när det gäller ekonomiska ersättningar, vilket de gjorde enligt det gamla Trygghetsavtalet. Förutsättningen var anställning hos en statlig arbetsgivare. Nu räknas bara den senaste arbetsgivaren. Här är i korthet vad som gäller för visstidsanställda med olika anställningstid:
2 år En visstidsanställd kan efter två anställningsår hos samma arbetsgivare få stöd till omställning via Trygghetsstiftelsen under sex dagar plus ett planeringssamtal och ett uppföljningssamtal.
3 år Efter tre års visstidsanställning hos samma arbetsgivare kan man dessutom få mer stöd till omställning enligt individuell bedömning och utfyllnad av a-kassan i 44 dagar, motsvarande två månader med a-kassa. Dessa bestämmelser gäller också doktorander.
6 år Efter sex år inom en sjuårsperiod hos samma arbetsgivare kan den visstidsanställde få ungefär samma förmåner som efter tre år i det gamla Trygghetsavtalet. Men detta gäller inte doktorander och visstidsanställda kan inte heller räkna in tiden med doktorandanställning.
För en mer omfattande genomgång av omställningsavtalet se www.sulf.se/faktabank/det-statliga-omstallningsavtalet/
