Uppsala universitet är kanske det lärosäte där försvaret av det kollegiala styret varit starkast, där finns flera grupper som formerar sig mot starkare linjestyrning. Som Universitetsläraren tidigare rapporterat lyckades man på universitetet 2012 stoppa ett förslag att slopa fakultetsnämnderna inom humsam-området.
Nu har man inom humsam-området gjort en skrift om kollegialitet, "Kollegialitet i koncentrat".
– Vi har tagit fram skriften för att det kollegiala ledarskapet som idé är så utmanat av managementidéer. Det behövs att den traditionella styrformen för universitet och högskolor tydligt artikuleras, säger Shirin Ahlbäck Öberg som är ordförande i gruppen bakom skriften. Till vardags är hon lektor i statsvetenskap och prodekanus vid Samhällsvetenskapliga fakulteten.
I skriften argumenterar man för nödvändigheten av det kollegiala styret där besluten tas underifrån till skillnad från linjestyrning där besluten tas ovanifrån.
Men Shirin Ahlbäck Öberg poängterar att det behövs en linjeorganisation vid ett universitet för att hantera frågor som budget, anslag och anställningar.
– Vi behöver linjestyret också, vi behöver både en professionell administration och en akademisk professionalism men vi måste ha en vettig arbetsfördelning mellan dem och vi måste också förstå rågången.
Hon påpekar att regeringen i den så kallade autonomireformen avreglerade fakultetsnämnderna, som inom universitetet representerar det kollegiala styret. Däremot avreglerades inte de organ med rektor och styrelse i spetsen som står för linjeorganisationen.
Shirin Ahlbäck Öberg hävdar att linjestyrningen flyttar fram sina positioner vid alla svenska lärosäten men utvecklingen är särskilt markant vid de mindre högskolorna.
– Vid ett stort universitet finns ett starkt kollektiv av akademiker medan vid en liten högskola är det kollektivet inte lika stort, starkt och artikulerat. Vid mindre högskolor kan det också vara en större andel av lärarna som inte är disputerade och de akademiska värderingarna tillåts inte penetrera verksamheten på samma sätt.
Vad blir konsekvensen om linjestyrningen tar över?
– Det blir en toppstyrning av forskning och undervisning, vilket inte alls gagnar verksamheten. Forskning och undervisning bygger på frihet, att formulera, undersöka, dra slutsatser, att forskarna och lärarna själva formulerar vad som är viktigt och exempelvis vad som är god forskning. Det kan inte toppstyras, ingen chef i världen kan ha en sådant omdöme om alla forskares ämnen på en högskola.
Finns det medel mot för mycket linjestyrning?
– Ja, det vi försöker göra i Uppsala – artikulera principerna för kollegialitet och väcka opinion. Och som vi gjort i skriften "Kollegialitet i koncentrat", påminna kollegorna om vad som särskiljer universitet och högskolor från andra verksamheter, visa vad universitet och högskolor är för något och vad som utmärker dem.
Shirin Ahlbäck Öberg argumenterar för att varje akademiker har ett personligt ansvar.
– Vi måste inse att vi har ett eget ansvar för det här, nedmonteringen av kollegialt styre har skett successivt över åren och vi har inte protesterat tillräckligt.
Det finns också en tendens att sky kollegiala ledningsuppdrag och då fungerar inte de kollegiala styrformerna.
– Akademisk frihet innebär också en plikt och ett ansvar och det innebär att man ibland måste kliva in och jobba för det allmänna, säger Shirin Ahlbäck Öberg.
PER-OLOF ELIASSON
Fotnot:
Skriften Kollegialitet i koncentrat finns på webben: www.humsam.uu.se/digitalAssets/310/310491_3kollegialitet_i_koncentrat2014.pdf (den finns också i DiVa). Du hittar den också genom att googla på Kollegialitet i koncentrat.
