Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Sverige saknar strategi för jämställdhet i forskning

Debattartikel av Kerstin Alnebratt, Fredrik Bondestam, Charlotte Holgersson och Anna Wahl.

1 juli, 2014
Universitetsläraren

EU HAR SJÖSATT ett nytt ramprogram för forskning och innovation – Horisont 2020 – och de första utlysningarna är nu öppnade. Totalt omfattar programmet 80 miljarder euro och har tre tydliga prioriteringar: spetskompetens/ excellens, industriellt ledarskap och samhälleliga utmaningar. För den sistnämnda prioriteringen tydliggörs behovet av samhällsvetenskap och humaniora och särskilt viktiga forskningsområden inkluderar hälsa, ren energi och hållbara transporter, effekter av demografiska förändringar, trygghet, samt innovativa och inkluderande samhällen. I Horisont 2020 klargörs även, redan i de huvudsakliga artiklarna, att både genus som kunskapsfält och jämställdhet som samhällspolitisk nyckelfråga blir avgörande för EU:s framtida utveckling:
Artikel 15: Horizon 2020 shall ensure the effective promotion of gender equality and the gender dimension in research and innovation content.
Den europeiska forskningspolitiken har således på ett framsynt vis identifierat de utmaningar som står för dörren och ser ett självklart behov av kunskaper om genus och jämställdhet för att hantera dem, medan utvecklingen i Sverige halkar efter.
Vid årsskiftet avvecklade Vetenskapsrådet – Sveriges största statliga forskningsfinansiär – sin expertgrupp för genus. Det är, trots beslut om vissa åtgärder, fortsatt oklart hur myndigheten ska hantera ansökningar inom genusforskning och genusvetenskap i sin verksamhet. Övriga statliga forskningsråd saknar, trots en del lovvärda initiativ, en etablerad organisation och kvalitetssäkrade rutiner för att bereda och bedöma detta forskningsfält. Svenska myndigheter som beviljar forskningsmedel har gjort enskilda utlysningar inom genusforskning, men saknar kunskaper och rutiner som långsiktigt säkerställer kvalitet i bedömning och beredning. På motsvarande vis är bristen på åtgärder för att säkerställa jämställdhet i forskningsberedning väl dokumenterad. Fortfarande sker en ojämställd fördelning av svenska forskningsanslag inom de flesta ämnesområden, till förmån för etablerade forskare som är män, och sammansättningen i beredningsgrupper som bedömer forskning är ojämställd med en övervikt av män i dessa.

ÖVERLAG ÄR forskningspolitiken i Sverige otydlig kring frågan om betydelsen av såväl genusforskning som jämställdhet, vilket bör vara en av flera huvudfrågor för den forskningspolitiska beredning som nu inlett sitt arbete inför nästa forskningspolitiska proposition. I flera tidigare forskningspropositioner har stöd till genusforskning varit en självklar del i en framsynt forskningspolitik. I den senaste forskningspropositionen (2012/13:30) saknades emellertid skrivningar om genusforskning och genusvetenskap helt, och skrivningar om jämställdhet var både undermåliga och saknade strukturförändrande ambitioner. Konkret handlar det dels om forskningsrådens och övriga forskningsfinansiella organisationers arbete med att säkerställa genuskompetens i forskningsberedning, dels om att permanenta och utveckla innehållet i de riktade insatser kring genus och jämställdhet som vidtagits under senare år.
Inrättandet av genusvetenskapliga institutioner har inte inneburit att alla genusforskare är verksamma inom dessa institutioner. Merparten av genusforskningen bedrivs fortfarande integrerat i de andra disciplinerna. Vidare har ämnet genusvetenskap, trots att det blivit en egen disciplin, lyckats behålla sin tvärvetenskapliga karaktär. Det är viktigt att det finns kompetens att bedöma både den genusforskning som bedrivs inom disciplinerna och inom genusvetenskap som ämne. På grund av dess tvärdisciplinära karaktär utmanar därför genusforskningen i själva sin form de strukturer och strategier som forskningsråd och högskolor har byggt upp kring de etablerade disciplinerna.

VI MENAR DÄRFÖR att det är angeläget att arbetet i den nya forskningsberedningen som inletts nu återtar förlorade positioner och aktivt möter upp den europeiska forskningspolitikens krav på genus och jämställdhet i forskning. Vi föreslår fyra sammanhängande insatser i syfte att skapa en mer långsiktig och hållbar forskningsfinansiering för detta kunskapsområde:
1. Nya direktiv i aktuella myndighetsinstruktioner/ regleringsbrev om integrering av genus och jämställdhet i forskning
2. Ett utvecklingsprogram som säkerställer integrering av, och ett nationellt uppföljningssystem för, genus och jämställdhet i forskning
3. Ett programsekretariat som bistår med stödprocesser vid genomförande av utvecklingsprogrammet
4. Följeforskning av utvecklingsprogrammet och lärande utvärdering av förändringsprocesser i forskningsråden.

KERSTIN ALNEBRATT FÖRESTÅNDARE, NATIONELLA SEKRETARIATET FÖR GENUSFORSKNING
FREDRIK BONDESTAM FORSKNINGSSAMORDNARE, NATIONELLA SEKRETARIATET FÖR GENUSFORSKNING
CHARLOTTE HOLGERSSON ORDFÖRANDE, SVERIGES GENUSFORSKARFÖRBUND
ANNA WAHL PROFESSOR, KTH, TIDIGARE ORDFÖRANDE I EXPERTGRUPPEN FÖR GENUS, VETENSKAPSRÅDET

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023