Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

SULF-kritik mot VR-modell: ”Systemet andas misstroende mot forskare och lärosäten”

Vetenskaplig kvalitet, kvalitetsutvecklande faktorer och genomslag utanför akademin. Det är komponenterna när forskning ska bedömas i det nya system för resursfördelning till universitet och högskolor, som är tänkt att gälla från 2018.

1 juli, 2014
Universitetsläraren

MODELLEN ÄR ÄNNU inte färdig, men Vetenskapsrådet har under våren åkt på turné till fyra orter i landet för att presentera det man beskriver som "ett utkast". Arbetsnamnet är Fokus, en förkortning av forskningskvalitetsutvärdering i Sverige, och utgår från en indelning i fem områden; naturvetenskap, teknik, medicin, samhällsvetenskap och humaniora. Särskild hänsyn ska också tas till tvärvetenskap.
Fokussystemet ska ersätta det nu rådande, där 20 procent av de direkta anslagen fördelas i konkurrens, baserat på antalet vetenskapliga publiceringar och citeringar samt tilldelning av externa medel.
SULF:s ordförande Mats Ericson är kritisk, inte mot själva förslaget, utan mot dess grundförutsättningar och utgångspunkt; fördelning i konkurrens.
– Forskare konkurrerar alltid med sin forskning, men den här sortens system andas något annat än den vedertagna och självklara vetenskapliga konkurrensen.
– Det andas misstroende mot forskare och lärosäten och med all respekt för Vetenskapsrådets arbete så handlar det tyvärr om att lappa och laga på ett system som gör talet om lärosätenas autonomi till ännu mer av en läpparnas bekännelse.

DET VAR I MARS 2013 som regeringen gav VR uppdraget att ta fram ett system där en del av de direkta anslagen istället för att bygga på publiceringar och externa medel, i framtiden ska fördelas efter kollegial bedömning, alltså sakkunniggranskning, och vara kvalitetsdrivande utifrån komponenter som VR närmare formulerat.
Granskning ska utföras av internationella paneler. Bedömningen av genomslag utanför akademin, i uppdraget formulerat som "relevans för samhället", föreslås ske med hjälp av fallstudier.
– Det har varit oerhört värdefullt för oss att få in synpunkter från sektorn, vi har besökt fyra orter (Umeå universitet, Göteborgs universitet, Malmö högskola och KTH) men vi har bjudit in alla lärosäten att komma med synpunkter, säger projektledaren Sara Monaco.
– Det har varit ett stort intresse, resursfördelning är ett laddat ämne som också väcker oro och många frågor, men vi har uppfattat det som att man ser positivt på möjligheten till dialog med oss.

VR PRESENTERAR NU alltså inte ett komplett system, flera komplexa och komplicerade frågor återstår att lösa, som hur mycket systemet får kosta.
Ett väsentligt – och kostnadskrävande – inslag är givetvis panelerna, vars sammansättning och arbetsformer blir en grundbult i den nya modellen. Panelernasbedömningar ska i stor utsträckning baseras på befintliga data, statistik från SCB (Statistiska Centralbyrån) och Universitetskanslersämbetet. SwePub (den nationella publikationsdatabasen) som ska utvecklas av Kungliga biblioteket räknas också till förutsättningarna för underlag till bedömning.
– Tanken med befintliga data är att varken lärosätet eller den enskilde forskaren ska få onödig arbetsbelastning, säger Sara Monaco.
– Det är viktigt med legitimiteten, utgångspunkten är ju att det ska vara ett stöd för universitet och högskolor, säger Sara Monaco. Att anlita forskare i kommande Fokuspaneler kräver både administration och resurser, även om forskarna inte kommer att göra platsbesök vid enskilda lärosäten.
– Vi är vana att rekrytera internationella forskare, det är till exempel en fråga om att vara ute i god tid, säger Sara Monaco. Men visst är det en utmaning som vi måste ta i beaktande.
Hon tillägger att den modell som VR tar fram är "organisationsneutral", det vill säga att det inte är givet (om än högst sannolikt) att det blir VR som också ska ansvara för utvärderingarna.
Vidare diskuteras fortfarande hur bedömningen av "kvalitetsutvecklande faktorer", bland dem "jämställdhet" och "mobilitet" ska gå till. De tre komponenterna som ska utgöra grund för resurstilldelning kommer att tillmätas olika vikt, den vetenskapliga kvaliteten 70 procent, kvalitetsutvecklande faktorer 15 procent och genomslag utanför akademin 15 procent.
Gällande genomslaget utanför akademin samarbetar VR med Vinnova, som också har ett eget uppdrag rörande lärosätenas samverkan med det omgivande samhället (se notis).

VR SKA PRESENTERA ett färdigt förslag till regeringen 31 december 2014. Därefter hoppas VR att det ska gå på remiss 2015 samtidigt som förberedelser och pilotstudier genomförs, om systemet – enligt regeringen – ska kunna träda i kraft för resurstilldelningen 2018.
Mats Ericson vill se en helt annan utveckling:
– Återigen med all respekt för VR:s arbete, så borde det här förslaget kastas direkt i papperskorgen. Det kan låta drastiskt, men vi vet från införandet av andra system och modeller att risken är stor att sektorn – sådana som jag – spelar med i något vi inte tror på genom att vi nöjer oss med att från början komma med blygsamma invändningar.

MARIELOUISE SAMUELSSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023