Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Notiser

Färre doktorander trots ökade resurser till forskning • Utbildning bidrar till mer hälsosam livsstil • Flera forskare sommarpratar • Doktorander byggde nätverk • Internationella experter utvärderar samverkan • 555 • Sverige behåller topplacering • Specialhögskolor toppar årets Urank • Regeringen storsatsar på forskning i Södertälje

1 juli, 2014
Universitetsläraren

Färre doktorander trots ökade resurser till forskning
TROTS ATT forskningsintäkterna fortsatte att öka under 2013 minskade antalet nya doktorander kraftigt. Det framgår av Universitetskanslersämbetets (UKÄ) årsrapport 2014.
– Det är förvånande att siffran inte går uppåt. Antalet doktorandnybörjare varierar mellan åren, men är fortfarande på samma nivå som för 15 år sedan, sade dåvarande universitetskansler Lars Haikola i ett pressmeddelande när rapporten släpptes i slutet av maj.
Minskningen av nya doktorander är hela 20 procent från 2012 till 2013. Det gäller både svenska och utländska doktorander och det är första gången de utländska nybörjarna minskar i antal.
Även antalet nya studenter på grundnivå och avancerad nivå minskade,men där finns en direkt koppling till att anslagen inte längre täcker lika många studenter. l

Utbildning bidrar till mer hälsosam livsstil
UNIVERSITETSUTBILDNING bidrar till en hälsosammare livsstil, en ökad känsla av att kunna påverka sitt eget liv och ett starkare samhällsengagemang. Det visar sociologen Annica Brännlund i sin avhandling som hon nyligen lade fram vid Umeå universitet.
– Vi både kan och bör värdera utbildningar utifrån fler perspektiv än marknadsperspektivet, menar Annica Brännlund.
Istället för att studera den ekonomiska nyttan av utbildning, såsom ökad anställningsbarhet eller ekonomisk avkastning, har hon fokuserat på den icke-ekonomiska nyttan, skriver Umeå universitet i ett pressmeddelande. l

Flera forskare sommarpratar
BLAND ÅRETS sommarpratare i Sveriges radio P1 återfinns ett antal forskare. Först ut i kategorin är Simon Kyaga, överläkare i psykiatri/ forskare, 27 juni. Därefter följer Bi Puranen, samhällsforskare/författare, 8 augusti, Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi/överläkare, 11 augusti och Svante Pääbo, forskare/ biolog/professor, 14 augusti.
Sommar i P1 sänds dagligen från 21 juni till 17 augusti. Programserien sänds i år för 55:e gången. l

Doktorander byggde nätverk
EN DAG FULL AV nätverkande, diskussioner och framtidsvisioner. Det fick de doktorander som besökte kontaktdagen som SULF:s doktorandförening (SDF) höll i slutet av maj.
Doktoranderna diskuterade bland annat hur lokalfackligt arbete fungerar och olika sätt som doktorander kan engagera sig lokalt. Doktorandombudsmännen vid Stockholms universitet respektive Chalmers var på plats för att dela med sig av sina erfarenheter.
Särskilt fokus lades också på internationella doktoranders situation och hur SDF arbetar för att förbättra den. SDF:s ordförande Jeanette Lindberg var nöjd med dagen.
– Vi vet att det behövs ett forum för doktorander att mötas. Exempelvis finns behov av att byta erfarenheter av problem och lösningar samt hur andra arbetar med liknande frågor. Vi uppmanar deltagarna att fortsätta diskussionerna på respektive lärosäte och tillsammans med oss i SDF tills vi möts nästa gång. Vi ser fram emot att följa en växande lokal verksamhet för doktorander. l

Internationella experter utvärderar samverkan
INTERNATIONELLA experter ska ingå i de paneler som utvärderar lärosätenas samverkan med det omgivande samhället. Detta som underlag för fördelning av forskningsmedel.
Med ”expert” menas i sammanhanget både företrädare för universitet och högskolor och de som representerar andra verksamheter och sammanhang.
Det är en del i det förslag som Vinnova, Verket för innovationssystem, nyligen presenterat som modell för förändring av resursfördelningssystemet, rörande samverkan. Regeringens uppdrag att skapa nya modeller har fördelats på flera myndigheter, förutom Vetenskapsrådet, de andra statliga forskningsfinansiärerna, Forte, Formas och alltså Vinnova.
De internationella expertpanelerna ska, enligt Vinnovas förslag, göra ”en helhetsbedömning med särskild hänsyn till universitet och högskolors olika karaktär”.

UNDERLAG FÖR panelernas bedömning kan vara sådant som hur strategier för samverkan ser ut och om samverkan är meriterande. Uppdragsutbildning, samverkan i forskarutbildning och deltagande i samhällsdebatten är annat som kan ingå i bedömningarna.
Vinnovas förslag går nu på remiss till universitet och högskolor, därefter ska modellen testas och utvärderas, inför att slutgiltigt lämnas till regeringen under 2016.

555
… studenter stängdes av för fusk under 2013 och 181 varnades, enligt en rapport från Universitetskanslersämbetet (UKÄ). De totalt 736 studenter som under året var föremål för en disciplinåtgärd innebär en minskning med åtta procent jämfört med 2012, efter flera år av ökningar av antalet fuskärenden.
Däremot ökade fallen av plagiering med åtta procent och är den i särklass vanligaste orsaken till att studenter varnas eller stängs av.
Även antalet ärenden som handlar om störande av undervisningen har ökat, vilket enligt UKÄ kan tolkas som att flera lärosäten numera varnar studenter för att ha haft påslagna mobiler vid salstentamen. l

Sverige behåller topplacering
PRECIS SOM förra året ligger Sverige på andra plats i Universitas 21:s globala rankning av nationella system för högre utbildning. Listan toppas fortfarande av USA och närmast efter Sverige följer Kanada, Danmark och Finland. Totalt finns 50 länder representerade i bedömningen.
Rankningen bedömer inte enskilda lärosäten utan hela länders utbildningssystem, med hänsyn till både utbildning och forskning. Studien går dock inte in på utbildningskvalitet, som anses för svår att jämföra.
Räknat i BNP per capita är Sverige etta i rankningen, som presenteras årligen sedan 2012 av ett globalt nätverk av forskningsuniversitet. Läs mer på www.universitas21.com. l

Specialhögskolor toppar årets Urank
KAROLINSKA INSTITUTET och Handelshögskolan i Stockholm toppar 2014 års upplaga av Urank. Närmast därefter följer ytterligare två specialhögskolor, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och KTH. Först därefter kommer de stora universiteten med Uppsala och Lund i täten. Som tidigare är förändringen från föregående år liten. På den övre halvan är den enda noterbara förändringen att Uppsala universitet har fallit två placeringar.
Längre ner i listan kan noteras att Högskolan i Borås har lyft hela fem placeringar och nu kommer närmast efter Luleå tekniska universitet. Högskolan i Halmstad har förbättrat sin position med fyra placeringar.
Den största negativa förändringen placeringsmässigt har Karlstads universitet, som har tappat fyra placeringar efter en viss framryckning föregående år.
De starka resultaten för specialhögskolorna kan, enligt urank.se, till stor del förklaras av att de i huvudsak har kvalificerade programutbildningar som rekryterar studenter med goda förkunskaper till utbildningar med relativt god genomströmning, samtidigt som utbildningarna leder till en snabb etablering på arbetsmarknaden.

URANK ÄR EN fristående organisation som sedan 2007 årligen rankar landets lärosäten. Resultatet är en sammanvägning av 27 statistiska kriterier: allt ifrån söktryck, lärartäthet, studenternas antagningsbetyg och prestationer, till hur lätt de färdigutbildade haft att få jobb. Även graden av internationell miljö räknas, liksom hur stor andel av studenterna som har utländsk bakgrund, eller kommer från hem utan studievana.
Hela årets lista och mycket annan statistik finns på www.urank.se.

Regeringen storsatsar på forskning i Södertälje
REGERINGEN SATSAR stort på ett nytt centrum för utbildning och forskning i Södertälje. 800 miljoner investeras i den nya anläggningen som får en inriktning mot produktionsteknik och logistik.
Enligt utbildningsdepartementets pressmeddelande skapas en unik miljö med närhet mellan företag, forskare och studenter. Satsningen är ett gemensamt åtagande mellan regeringen, KTH, AstraZeneca, Scania, Länsstyrelsen i Stockholm, Södertälje kommun, Acturum och Wallenbergstiftelsen. Satsningen ska säkerställa tillgång till spetskompetens, så att svensk produktion kan fortsätta att vara internationellt ledande och så att företagen även fortsatt väljer att förlägga sin produktion i Södertälje.

SATSNINGEN INNEBÄR också att KTH:s utbildningsplatser på Campus Södertälje utökas till 1 200, vilket är en fördubbling jämfört med idag. Platserna avser främst utbildning av högskoleingenjörer och utbyggnaden ska vara klar 2020.
Regeringen tillför också nya statliga medel för forskning med 95 miljoner över tio år. Utöver detta tillkommer finansiering från företag, KTH, Södertälje kommun med flera på sammantaget 200 miljoner över en tioårsperiod. l

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023