NÄR SULF:S GRANSKNING av de tidsbegränsade anställningarna vid lärosätena presenterades förra året fick den stort genomslag. Att andelen visstidsanställningar var hög var väl känt men ingen hade visat exakt hur hög per lärosäte. Många har hållit med om problembeskrivningen, både politiker från båda blocken och representanter för lärosätena.
Årets rapport visar att andelen visstidsanställda sjunkit från 33 procent 2012 till 31 procent 2013.
– Det är förbättringar på de flesta ställen, men de är små. Stockholms universitet sticker ut bland de större statliga universiteten, de har förbättrat sig med sju procentenheter, och gått från att ligga tvåa på svarta listan till att ligga sist, på plats nummer fem, säger Karin Åmossa, SULF:s chefsutredare som genomför undersökningen.
Stockholms universitet är det lärosäte som mest aktivt tagit problemen på allvar (se Universitetsläraren nr 6/2014).
Nytt för i år är att Karin Åmossa undersökt det faktiska antalet meriteringsanställningar för de 14 statliga universiteten och hur de är fördelade på olika kategorier av tjänster.
TROTS ATT MÅNGA lärosäten berömmer sig för att ha infört meriteringstjänster enligt ett tenure track-system är det mycket få personer som är anställda på tjänster som biträdande lektor med rätt att prövas för tillsvidareanställning.
– Det hjälper inte att ha fina konstruktioner på papperet. Även om man inför bra anställningsordningar så kräver det att lärosätena verkligen anställer folk som biträdande lektorer och inte i en annan form av visstidsanställning.
På Karolinska institutet fanns i oktober 2013 inte en enda biträdande lektor, på Stockholms universitet med cirka 2 000 forskare och lärare fanns det 13 biträdande lektorer. I hela landet var 340 helårspersoner anställda som biträdande lektor, en minskning från 2012 då antalet var 353 personer.
– 340 personer är en dryg procent av all undervisande och forskande personal vid högskolan, det är ingenting! säger Karin Åmossa.
EN NYHET FÖR I ÅR är att SULF har publicerat en interaktiv statistik på hemsidan.
Där kan man för varje lärosäte se anställda per anställningskategori och kön över tid från 2008 till 2013. Det är en service som har tillkommit för att många har frågat om hur det ser ut på just deras lärosäte.
Karin Åmossa understryker att statistiken över visstidsanställda borde ingå i Universitetskanslersämbetets (UKÄ) årsrapport och vara tillgänglig gratis för alla.
– Det är självklart att UKÄ som statlig myndighet borde publicera siffrorna per lärosäte eftersom det bara är lärosätena som kan göra något åt problemet. Om man inte vet hur det ser ut på varje lärosäte kommer det inte att finnas något tryck att förändra anställningsformerna.
Men eftersom UKÄ inte tillhandahåller uppgifterna har SULF beslutat att köpa statistiken från SCB och publicera den varje år framöver tills problemet är löst.
Karin Åmossa betraktar mängden visstidsanställningar som ett allvarligt systemfel.
– Den höga andelen tidsbegränsade anställningar är ett hot mot kvalitetenpå undervisning och forskning på läro-sätena. Goda arbetsvillkor är en förutsättning för akademisk frihet och för att forskar- och universitetsläraryrket ska attrahera kompetenta personer som har många andra arbeten att välja på.
SULF KRÄVER I RAPPORTEN en rad åtgärder för att komma tillrätta med problemen så att Sverige får en livskraftig framtida forskning och högre utbildning:
• Att andelen tidsbegränsade anställningar för forskande och undervisande personal minimeras.
• Att andelen direkta statsanslag av lärosätenas intäkter för forskning ökas till minst 60 procent.
• Att meriteringsanställningar införs som ger rätt till prövning för tillsvidareanställning enligt i förväg uppställda, kända kriterier.
• Att tillräckligt många verkligen anställs på de meriteringsanställningarna.
Fotnot: den interaktiva statistiken finns på www.sulf.se/siffrornasomsaknas.
PER-OLOF ELIASSON
