REGERINGEN AVISERADE redan 2012 sin avsikt att utreda ledarskapet vid svenska lärosäten, först i den forskningspolitiska propositionen "Forskning och innovation" och därefter i budgetpropositionen för 2014.
I direktiven till den nu tillsatta utredningen citeras forskningspropositionen: "det finns ytterst lite och, i den mån den finns, splittrad information om hur ledarskapet på svenska universitet och högskolor ser ut".
I propositionen formulerades också att en kommande utredning ska behandla "hur ledarskapet med särskilt fokus på rektorsnivån är organiserat vid lärosätena och ge vägledande principer vid tillsättningar av ledande befattningar".
– Frågan om ledarskap är alltid intressant, de senaste åren har det också hänt saker, i och med autonomireformen en avreglering som innebär att beslutsstrukturerna förändrats och divergerar mellan olika lärosäten, säger Kåre Bremer, som har nio års egen erfarenhet som rektor.
– Jag ska ägna mig åt att få en bild av den utvecklingen, hur det ser ut idag och om det behövs förbättringar.
HAN SAMMANFATTAR DET som ska belysas i tre huvudspår; rektors roll respektive styrelsens roll och hur dessa roller förhåller sig till varandra, det kollegiala beslutsfattandet samt hur rekryteringen till ledande poster går till.
Alltså sådant som ständigt är aktuellt i diskussioner inom och kring akademin, inte sällan laddade områden, föremål för debatt och konflikter.
Kåre Bremer har tidigt nämnts som tänkbar utredare, att ett i lärosätesvärlden väl förankrat och respekterat namn får ansvaret har sannolikt ett för sektorn lugnande symbolvärde.
Och den som har eller har haft farhågor om en utredning utifrån politiska önskemål om mer av näringslivsnära, företagsliknande ledarskap behöver, enligt Kåre Bremer, inte vara alltför orolig.
– Att det finns höga förväntningar på universitet och högskolor, från politiker och andra intressenter är inte konstigt, men direktiven till den utredning jag ska göra är allmänt hållna och betoningen i uppdraget ligger på kartläggning av hur besluten fattas och hur beslutsstrukturerna ser ut.
Han uppskattar vidare att direktiven lyfter fram "Fostering breakthrough research: A comparative study", den rapport som Mats Benner och Gunnar Öquist gjorde för Kungl. Vetenskapsakademien och som pekar på ett samband mellan ett starkt akademiskt ledarskap och hög vetenskaplig kvalitet.
– Det är en mycket bra rapport och jag instämmer, det är svårt att leda utan akademisk legitimitet.
Han ska genomföra sin kartläggning bland annat genom att resa runt och besöka så många universitet och högskolor som möjligt.
– Det ska bli intressant att ta reda på vad som har gjorts efter autonomireformen, hur beslutsordningen ser ut vid olika lärosäten, men också hur det informella beslutsfattandet fungerar. Verksamheten vid universitet och högskolor är komplex och mångfacetterad, många är och måste vara involverade i besluten.
I UPPDRAGET INGÅR vidare att lyfta fram "goda exempel", i Sverige och internationellt.
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser har redan gjort en jämförande studie av internationella lärosäten och deras ledarskap, en studie som hör samman med och kompletterar Kåre Bremers utredning.
– Det är poänglöst att jämföra Ivy League-universiteten i USA med statliga svenska lärosäten, däremot kan man mycket väl jämföra svenska universitet och högskolor med statliga, amerikanska delstatsuniversitet.
Kåre Bremer är efter att han avgick som rektor fortfarande knuten till Stockholms universitet, han är numera också styrelse- ordförande i Stockholms Konstnärliga högskola.
– Men jag har ingen koppling till nuvarande ledning vid Stockholms universitet och när det gäller mitt ordförandeskap får man nog vara väldigt misstänksam för att tro att det skulle påverka mig att ta styrelsernas parti i mitt utredningsarbete.
I februari 2015 går han i pension från Stockholms universitet, blir på heltid anställd på regeringskansliet och ska redovisa sin utredning senast den 31 oktober 2015.
– DET ÄR SJÄLVFALLET alltid bra med mer kunskap och ur det perspektivet är det bra med en översyn av frågan om det akademiska ledarskapet, säger SULF:s förbundsdirektör Git Claesson Pipping.
– Samtidigt rimmar det ju väldigt illa med talet om autonomi och det är därför svårt att riktigt se vad regeringen vill med den här utredningen.
Hon pekar också på att det i direktiven finns potentiellt oroväckande formuleringar om att kollegiala beslutsprocesser skulle gynna "gammal" forskning, ett exempel på att direktiven är högst tolkningsbara och förstärker intrycket av att avsikten med utredningen framstår som oklar eller ogenomtänkt samt alltså klåfingrig, ur autonomiperspektivet.
– Man tänker knappast reglera detta i högskoleförordningen, så en av flera frågor blir vad resultatet av utredningen ska användas till.
Att uppdraget gått till Kåre Bremer ser SULF som något positivt, "det spelar roll att det blev någon som kan frågorna".
MARIELOUISE SAMUELSSON