Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Kampen mot korruptionen

25 000 studenter sökte till University of Liberia hösten 2013. Inte en enda klarade antagningsprovet. Processen hade skärpts för att komma till rätta med korruptionen; i Liberia kan både pengar och sex bytas mot ett antagningsbesked eller högre betyg. Snart utbröt massiva protester och universitetet tvingades hålla stängt under två månader.

1 juli, 2014
Universitetsläraren

I ETT BLÅTT rum med guldbeigea gardiner kämpar Jonathan Domah mot korruptionen i Liberia. Utanför tutar trafiken otåligt på Tubman Boulevard i huvudstaden Monrovia. Han är informationsansvarig på den ideella organisationen The Center for Transparency and Accountability, Cental, och pluggar på University of Liberia.
– Korruption inom högre utbildning är en kritisk fråga i Liberia. Det går att muta personal på antagningscentren och lärare tar ofta betalt för betyg. Det sker helt öppet. Vissa lärare kommer till sin kurs och säger att det här är priset för ett A och det här är priset för ett B, säger Jonathan Domah.
Han berättar att många studenter är frustrerade. De kan vara välartikulerade, förstå föreläsningarna och göra bra ifrån sig på proven, men ändå få dåliga betyg. I slutändan betalar de.
Det finns också andra medel än pengar som kan bytas mot betyg.
– Vissa lärare gör närmanden mot kvinnliga studenter och underkänner dem om de vägrar gå med på sex, säger Famata Andrews som är ordförande för nystartade Women Forum på University of Liberia.
Hon tillägger att många är rädda för att prata om problemet eftersom de riskerar att bli stigmatiserade.
Jonathan Domah hoppas att "massmisslyckandet" hösten 2013, då ingen av de 25 000 sökandena kom in, har öppnat folks ögon för hur allvarligt läget är. Bland annat har presidenten och fredspristagaren Ellen Johnson Sirleaf sagt att skolsystemet är "en enda röra".

I EN UNDERVISNINGSSAL står slitna träbänkar med stol och skrivstöd i ett. Ett konferensrum några trappor upp är svalt av luftkonditionering. Rektor Emmet Dennis tar en paus från sitt möte och berättar att "röran" hänger ihop med Liberias 14 år långa inbördeskrig då cirka 200 000 människor dödades och nästan halva befolkningen flydde. Runt 15 000 barn tvingades bli soldater och många unga har aldrig gått i skolan. Freden kom 2003.
– Vår största utmaning är vad jag brukar kalla för skadereparering, vi måste återhämta oss från kriget. Det mest akuta är bristen på kvalificerade lärare hela vägen från grundskolan till universitetet, säger Emmet Dennis och lutar sig tillbaka i sin välskräddade mörkblå kostym.
Att ingen, helt plötsligt, klarade antagningsprovet beror enligt honom på att universitetet bytt system. Tidigare hade man sänkt sina grundkrav för att överhuvudtaget få ihop studenter till kurserna.
– Många misslyckades med sina studier och vi tvingades stänga av 8 000 studenter. Därför bestämde vi oss förra året för att höja standarden och använda grundkraven, säger Emmet Dennis.
De 1 600 studenter som gjort bäst ifrån sig blev till slut antagna och läser enbart engelska och matematik med extra stöd under sin första termin.

ÄVEN REGISTRERINGSPROCESSEN hade skärpts vilket ledde till att den drog ut på tiden. När det var dags för den stora mitterminstentan i november pågick registreringen fortfarande. Många studenter blev arga över att de förväntades skriva ett prov trots att de precis hade påbörjat sina studier. När tentan skulle hållas vällde studenterna in över campus. De stormade klassrummen, stod på bänkarna, krossade fönster och förstörde fordon.
– Våra studenter är påverkade av sina erfarenheter från inbördeskriget och deras agerande är ett resultat av det. De befinner sig i en övergång från stridsinställning till dialoginställning, säger rektor Emmet Dennis.
Lärarna ställde sig bakom studenterna eftersom de själva var missnöjda med låga löner, att vissa blivit av med jobbet samt att logistiken kring scheman och lokaler inte fungerade. Missnöjet riktades mot prorektorn Wede Elliott Brownell som ansågs bära ansvaret.
– Hon var inte tillräckligt kvalificerad och såg lärarföreningen som en fiende. Hon hade dålig social kompetens och många lärare kände sig förödmjukade, säger Clifford Young som är ordförande för lärarföreningen.

WEDE ELLIOTT BROWNELL säger i en intervju med tidningen The Liberian Observer att protesterna berodde på att hon tagit i med hårdhandskarna mot korruptionen. En uppfattning som delas av organisationen Cental.
– Hon såg till att antagningsprovet för första gången genomfördes av en självständig konsult för att stoppa mutorna, och det fungerade. Hon bestämde också att lärarna måste rapportera in betygen efter högst två veckor, det gav mindre tid att kräva betalt av studenterna, säger Jonathan Domah.
Rektor Emmet Dennis menar dock att det inte är en individ som slåss mot korruptionen utan att hela ledningen jobbar aktivt med frågan tillsammans med många lärare och studenter. Han tror inte att mutor är särskilt vanliga längre eftersom lärarnas levnadsstandard förbättrats.
– Den som blir påkommen med att acceptera mutor får också sparken. Jag har avskedat mer än tio personer för akademiskt maktmissbruk under mina fem år.
Studenter och lärare vägrade att gå tillbaka till klassrummen så länge prorektorn satt kvar. Tumultet ledde till att universitetet tvingades hålla stängt i två månader och till slut fick Brownell avgå.

I FRAMSÄTET PÅ en sliten bil parkerad på University of Liberias huvudcampus sitter en lärare som deltog i protesterna. Han vill vara anonym, och berättar att demonstrationerna egentligen inte handlade om prorektorn.
– Det var en rökridå för andra underliggande problem. Som att lärarna är underbetalda och att många har jobbat deltid i flera år utan att få fast anställning, säger han på en engelska med kraftig liberiansk brytning.
Han har inte heller sett till några mutor.
– Det är inte sant att studenter betalar för att komma in på universitetet. Ingen har heller betalat mig för betyg.
Han får medhåll av lärarföreningens ordförande Clifford Young som menar att mutor vid antagningen snarare handlar om kriminella personer utifrån som försöker sko sig på blivande studenter.
Enligt studentkårens ordförande Anthony Williams leder de låga lönerna till att studenterna inte får all undervisning som de har rätt till eftersom lärarna samtidigt jobbar på andra ställen.
– Om två professorer undervisar varsin grupp efter samma kursplan kan den ena komma till universitetet regelbundet och den andra bara ibland. I slutet får alla studenter göra samma prov, men de har ju inte samma chans, säger han.

SEXUELLA TJÄNSTER MOT betyg är så vanliga att de fått ett eget namn, "sex for grades". Uppgifter från hjälporganisationen Action Aid visar att 85 procent av de kvinnliga studenterna har blivit sexuellt trakasserade eller har erfarenheter av sex for grades. Action Aid har utbildat kvinnliga studenter på olika universitet om deras rättigheter och hjälpt dem att starta forum.
Cathrine Kollie är ordförande för kvinnoforumet på det privata lärosätet The African Methodist Episcopal University. Hon menar att sex for grades till stor del beror på fattigdom.
– Om du inte har råd med skolavgiften kan en man erbjuda sig att betala den i utbyte mot din kropp. Många studenter måste också jobba extra för att överleva och har inte tid att plugga. Då får de sämre betyg och riskerar att bli utnyttjade.
Lärarföreningens ordförande på University of Liberia, Clifford Young, menar att 85 procent är en överdriven siffra.
– Den stämmer inte, då skulle vi se lärare som gav sig på studenter överallt. Hjälporganisationer vill ha pengar från sina bidragsgivare och ber väl folk fylla i något formulär.

JONATHAN DOMAH PÅ Cental önskar sig två, tre Brownell till som skydd mot korruptionen. I dag görs det ingenting, menar han.
– Ett nyckelproblem är att utbildningsdepartementets kontrollfunktion är svag. Departementet har dålig insyn i hur lärosätena fungerar och har inte mycket att säga till om. Konsekvensen är att Liberias utveckling bromsas, vi producerar inte de kvalificerade nationsbyggare vi behöver.

JENNIE AQUILONIUS

LIBERIA
Huvudstad: Monrovia.
Invånare: Cirka fyra miljoner.
Yta: 111 369 kvadratkilometer, vilket motsvarar ungefär en fjärdedel av Sveriges yta.
Ligger: I Västafrika, gränsar till Elfenbenskusten, Sierra Leone och Guinea.
President: Ellen Johnson Sirleaf. Statsskick: Republik.
Fattigdom: Två tredjedelar av befolkningen beräknas befinna sig under fattigdomsgränsen, vilket innebär att de lever på mindre än en dollar om dagen.
Andel av befolkningen under 25 år: 60 procent.
Kort historia: Liberia grundades 1847 av frigivna slavar från USA och har aldrig varit kolonialiserat. Mellan 1989 och 2003 härjades landet av svåra inbördeskrig där olika grupper stred om makten. Presidenten Ellen Johnson Sirleaf fick Nobels fredspris 2011 för sitt arbete för kvinnors säkerhet och möjlighet att delta i fredsprocesser.

University of Liberia är ett statligt universitet med cirka 36 000 studenter och fyra campus.

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023