DET ÄR VALBORGSMÄSSOAFTON, musik hörs från olika håll i staden och studenter strömmar mot firandet i Stadsparken i Lund. Alla elever är lediga utom klass NA13A från S:t Petri skola i Malmö. De läser första året på naturvetenskapsprogrammet, och har kommit till Humanistlaboratoriet vid Lunds universitet för att träffa sin husforskare och titta på tekniker som används inom språk- och kognitionsvetenskap.
– Vi visste inte att det här skulle hända just sista april, när vi tackade ja till projektet, säger en av eleverna och skrattar.
Schemat för dagen innehåller visningar och föreläsningar för elever, lärare och skolledare från Forskningsnätet Skånes gymnasieskolor.
Under vårterminen har Roger Johansson, forskare i kognitionsvetenskap, kombinerat sitt ordinarie arbete vid filosofiska institutionen på Lunds universitet med att vara husforskare på S:t Petri skola i Malmö. Tillsammans med gymnasisterna har han studerat hur ögonen rör sig mellan frågor, bilder och svarsalternativ, när eleverna löser uppgifter i ämnet fysik. De har jämfört ögonrörelserna hos elever som svarat rätt och fel på frågorna.
– De som svarade rätt flyttade blicken mer systematiskt mellan frågetext, bild och svarsalternativ och framför allt mer mellan bild och svarsalternativ. De elever som svarade fel var mer osystematiska och vände blicken snabbare mot svarsalternativen. Vi ser en korrelation men kan inte dra några slutsatser om orsak och verkan, förklarar Roger Johansson.
ELEVERNA FÅR LÄRA sig att samband inte alltid säger något om kausalitet. De får lära sig vad som menas med positiv och negativ korrelation, statistisk signifikans, medelvärde och standardavvikelse, hur man sätter upp hypoteser och planerar experiment.
– Varför är det bara en elektrod som är grön? frågar Axel Stenström, 17, när han tittar på laboratoriets elektrofysiologiska utrustning för studier av hjärnans aktiviteter.
Susan Sayehli, forskare i lingvistik, förklarar att det är referenselektroden som är grön, den elektrod man jämför den elektriska potetialen från alla de röda och blå elektroderna med.
Roger Johansson tror att det är bra för forskarkarriären att ägna sig åt samarbeten med gymnasieskolan.
– Ja, det tror jag är väldigt bra. Projektet med ögonrörelsemätning har gett mig ny förståelse för lärandeprocesser, och idéer och inspiration från både elever och lärare. Ett fantastiskt roligt spår att gå vidare med skulle vara att se hur bilder kan vara till stöd när man löser uppgifter som är skrivna på ett språk man just håller på att lära sig. En elev som nyligen lärt sig svenska la fram idén under dagen.
PROJEKTET MED HUSFORSKARE leds av Forskningsnätet Skåne, en regional organisation som ska skapa kontakter mellan gymnasieskolor och universitet.
– Vår målsättning är att alla elever inom Forskningsnätet Skåne ska veta vad en forskare är och gör, och vi utgår från skolans behov och önskemål när vi rekryterar husforskare. Gymnasielärare inom forskningsnätet kan "beställa" föreläsningar i olika ämnen, till exempel om stamceller eller språkhistoria, berättar Maria Brännström, som är verksamhetsledare på Forskningsnätet Skåne.
Hon tror att vetenskapsprofilen ger gymnasieskolorna en konkurrensfördel i rekryteringen av elever.
Sex kommunala gymnasieskolor i Helsingborg, Hässleholm, Malmö och Simrishamn ingår i Forskningsnätet Skåne. Syftet med nätverket är att sprida spännande forskningsresultat och att skapa möten mellan forskare, gymnasieelever och -lärare. Grundidén är att skapa en djupare förståelse för forskningens tänkesätt och arbetsmetoder.
VETENSKAP OCH ALLMÄNHET (VA) utvärderar Forskningsnätet Skånes aktiviteter i ett treårigt projekt som de kallar Skola möter vetenskap. De två organisationerna är projektpartners och har fått pengar från Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond för att utveckla fungerande modeller för att föra ut vetenskapen i skolan. Karin Larsdotter på VA är ansvarig för utvärderingen. Hon gör djupintervjuer med lärare och rektorer på gymnasieskolorna i nätverket, pratar med elevgrupper, och besöker och beskriver aktiviteterna.
– Det är viktigt att husforskarens projekt knyter an till skolarbetet, inom ramen för läroplanen, och att gymnasieläraren kan göra ett bra för- och efterarbete med eleverna. Det gäller att fånga elevernas engagemang i ett större sammanhang, säger hon.
Det är meningen att forskningen ska smälta in i skolarbetet och helst ge lärarna hjälp att uppfylla läroplanen, inte att det ska gå bort lektionstid på sådant som inte passar in.
– Syftet är också att visa eleverna att det finns forskning inom många olika ämnen och att inspirera dem till högre studier, säger Karin Larsdotter.
Förutom husforskarprojektet ordnar Forskningsnätet Skåne så att elever får komma till universitetet som stipendiater och forska några veckor på sommaren.
LISA BESTE
