Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Ett organiserat försvar för professionalismen

En tilltagande känsla av att ”nu får det vara nog”. Så går det att förklara att det som länge mest varit vetenskapliga artiklar, Facebookdiskussioner och korridorprat vid Uppsala universitet, omvandlades till ett organiserat försvar för professionalismen.

1 juli, 2014
Universitetsläraren

DET HANDLAR OM Professionsförbundet (Pf) som tog form under förra året och som i början av maj hade sitt konstituerande årsmöte, för att organiserat verka för att "bevara och förstärka" professionalismen vid universitet och högskolor.
Men det är inte bara en fråga om lärosätenas interna förhållanden. Pf reagerar mot "externa kontrollsystem och ovetenskapliga effektivitetskrav", som innebär risk för avprofessionalisering och därmed ett hot mot inte bara lärosätenas verksamhet, utan också mot andra för samhället centrala professioner, som vård och skola.
– Universitet och högskolor står ju för den största professionsutbildningen, säger Sharon Rider, professor i filosofi och forskningssamordnare vid Centrum för teknik och vetenskapsstudier vid Uppsalauniversitet samt en av dem som ingår i styrelsen för det nya förbundet.
"Utan professionalism kan inte vården fungera, tågen gå i tid eller banker göra rimliga kreditvärderingar", heter det i Professionsförbundets avsiktsförklaring.
Enligt Pf har professionalism inte bara blivit något som måste kontrolleras och utvärderas, utan att detta görs utan djupare kunskap. Alltså kontroll som innebär att de professionella tappar kontrollen över sitt arbete, "till förmån för aktörer som anlägger ett ytligt effektivitetsperspektiv på arbetet, till förmån för besparingsfokus på bekostnad av kvalitet samt till förmån för olika tekniker för styrning och utvärdering".
Pf hävdar att effektivitetssträvan ofta blir kontraproduktiv och att det är hög tid att ifrågasätta och hejda en utveckling som, enligt det nya förbundet, inneburit missriktade kontrollambitioner och kortsiktiga ekonomiska kalkyler.
Det första initiativet till att bli ett förbund togs av Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet, som också valts till ordförande. Hon har ägnat sig åt professionsproblematiken i sin forskning, med böcker som "Vem vill leva i kunskapssamhället" och senast "Den kommodifierade vetenskapen", om vilken hon intervjuades i Universitetsläraren nr 3/2013.
Ylva Hasselberg, liksom Sharon Rider och andra som varit drivande och nu återfinns i styrelsen, (Shirin Ahlbäck, docent och universitetslektor i statsvetenskap, Sverker Gustavsson, professor i statsvetenskap och Alexandra Waluszewski, professor i företagsekonomi), är alltså samtliga verksamma inom närliggande ämnen och institutioner vid samma universitet.

FRÅGAN ÄR HUR Pf-styret tänker sig att förbundet ska undvika att betraktas som en universitetsintern sammanslutning och bli något annat än en liten klick av från debattsidorna välkända forskare.
Sharon Rider betonar att förbundet är fristående från universitetet och är övertygad om att Pf har potential att få gehör utanför Uppsala och inom andra professioner, hon påpekar också att det i styrelsen ingår företrädare för andra lärosäten (Inge-Bert Täljedahl, tidigare rektor vid Umeå universitet, Mats Hyvönen, doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap vid Mittuniversitetet, Magnus Nilsson, professor i litteraturvetenskap vid Malmö Högskola och Andrea Castro, lektor i spanska vid Göteborgs universitet).
Än så länge är medlemsantalet lågt, cirka 50 när förbundet konstituerades, men förhoppningarna är givetvis att växa samt inte minst att etablera sig i en större offentlighet, man planerar att uppvakta politiker och andra beslutsfattare.

SULF:S ORDFÖRANDE Mats Ericson välkomnar Pf, som pådrivare i diskussionen och ser det också som ett tecken i tiden, att man reagerar mot hotande avprofessionalisering och absurda kontrollsystem.
– Det är bra att företrädare för universitet och högskolor ryter till, det kan också ge SULF lite mer "eld i baken". Kanske är det så att akademin i stort länge har varit för inaktiv i den offentliga debatten, vilket i enskilda fall kan bero på rädsla. Vi har ju avskaffat de livstidsprofessurer som en gång fanns, bland annat för att professorerna skulle kunna vara orädda aktörer.
Han tror också att det finns en växande insikt om hotet mot professionsyrkenas professionalitet:
– Jag har själv hört politiker – både inom alliansen och oppositionen – som har börjat reflektera över om det inte är dags för dem att ta ett steg tillbaka till förmån för det professionella inflytandet.

MARIELOUISE SAMUELSSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023