Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Enbart högre utbildning kan inte stoppa rasismen

Enbart högre utbildning är inte ett tillräckligt vaccin mot främlingsfientlighet. De motkrafter som kan bekämpa xenofobi och rasism är en komplex kombination av olika insatser, konstaterar Beth Maina Ahlberg och Victoria Kawesa som båda är aktiva i ett nätverk för kvinnliga afrosvenska forskare.

1 juli, 2014
Universitetsläraren

– NEJ!
Svaret är kort och koncist. Högre utbildning i sig är inte tillräckligt för att ta död på främlingsfientlighet.
– Det behövs annat också, som en kritisk analytisk inställning, säger Victoria Kawesa, doktorand vid Tema Genus, Linköpings universitet, och ordförande i nätverket för kvinnliga afrosvenska forskare.
Motgiftet måste bestå av rätt sorts kunskaper och medvetenhet om de normer som styr globalt.
Som svart afrosvenska har hon egna erfarenheter av tillmälen och n-ordet. Därför använder hon ordet rasism istället för främlingsfientlighet. Hon var en av tre författare i en rapport till regeringen om afrofobi och har många gånger förklarat hur viktigt det är att prata om rasism.
Det finns visserligen inga biologiska raser, utan det är en social konstruktion, men rasbiologiska tankesätt finns kvar i samhället. Ordet ras och rasism behövs som ett analytiskt verktyg, inte minst när man talar om diskriminering på grund av hudfärg.
– Vita personer känner att de har tolkningsföreträde. De ser sig själva som mer utvecklade än andra grupper. Vita är de som är intellektuella, medan afrikaner generellt sett aldrig anses kunna vara kunnigare än vita människor.
– I Sverige har vi inte lärt våra barn och ungdomar hur falsk denna bild är. Dess enda syfte är att upprätthålla ett slags vithetsprivilegium i världen.

VITHETEN SOM NORM genomsyrar allt. Den är en global maktposition, konstaterar Kawesa.
Hon förklarar att i möten mellan människor med olika hudfärg finns alltid historien närvarande. Tillsammans borde vi gå bakom dessa lager och avtäcka dem.
För att klara uppgiften behövs en historisk allmänbildning av annat slag än idag. Sveriges roll i det transatlantiska slaveriet är för lite känt bland dagens unga, men även många vuxna.
Den historiska kolonialismen borde lyftas fram mycket tydligare eftersom den fortfarande färgar våra föreställningar om världen.
Dessa kunskaper borde spridas till barn och ungdomar redan i grundskolan.
– Skolböckerna innehåller fortfarande enormt föråldrade beskrivningar av Afrika. Bilden av afrikaner som underutvecklade hänger samman med synen på kontinenten som en råvaruexportör, som aldrig kan utvecklas och stå på egna ben.
– Bilden existerar för att väst ska legitimera sitt välstånd och känna att man förtjänar det.
– Den som känner till dessa strukturer förstår mycket lättare att rasismen finns för att legitimera en underordning. Främlingsfientlighet, rasism och antidemokratiska krafter kan motverkas med kunskap, men den måste serveras mycket tidigare än på universiteten, konstaterar Victoria Kawesa.
Hennes kollega Beth Maina Ahlberg, adjungerad professor i internationell hälsa, Uppsala universitet, håller med.
– Ja, det behövs mer än bildning för att åstadkomma en förändring.
– Vi behöver alla förstå vilka normer som råder och som faktiskt förstör oss. Det är normer som placerar människor i olika grupper: de människor som betyder något och de som inte alls har någon betydelse.
– När vissa människor anses mindre värda ger det västerlänningar utrymme att exploatera områden på andra kontinenter.

BETH MAINA AHLBERG TOG tillsammans med några andra kvinnor för snart tio år sedan initiativet till nätverket för kvinnliga afrosvenska forskare när flera av dem kände behov av en samlingspunkt.
När hon själv invandrade med en mastersexamen från Kenya i bagaget och önskade doktorera möttes hon av kalla handen. Examen dög inte, men en professor med amerikansk bakgrund ingrep och konstaterade att hennes arbeten höll lika hög nivå som svenska studenter brukade prestera. Därefter kunde hon börja doktorera. Liksom Victoria Kawesa svarar Beth Maina Ahlberg nej på frågan om högre bildning automatiskt är ett vaccin mot främlingsfientlighet.
– Jag tror inte att utbildade människor är mindre främlingsfientliga än andra. Frågan handlar både om hur man värdesätter människor och om hur man ser på mångfald som något värdefullt.
– Men jag anser att de svenska universitet är trångsynta. De ser inte värdet av att ha medarbetare och studenter utifrån eller värdet i vad de har presterat på annat håll. Man klassar den egna undervisningen och metodiken som bäst.
Inte bara attityder utan även organisation och regler i universitetsvärlden kan motverka öppenhet och mångfald. Ett exempel är regeringsbeslutet att studenter utanför ESS måste betala avgift för universitetsstudier som täcker samtliga kostnader för undervisningen. När regeln infördes föll tre fjärdedelar av ansökningarna bort.
– Sverige var ett föregångsland. På institutionerna fanns traditionen med utländska studenter från fattiga länder i Afrika, Latinamerika och Asien som inte kunde betala höga studieavgifter. Men när denna möjlighet upphörde blev det tydligt hur vi värderar fattiga och rika.
På hennes institution, forskning om internationell hälsa, finns idag få studenter från utomeuropeiska länder.
– Vi ifrågasätter om vi längre kan kalla oss en internationell grupp för hälsoforskning. Det bredare universitetet har gått förlorat och vi kan inget göra, eftersom de utländska studenternas vistelse finansierades av staten.
Professor Beth Maina Ahlberg konstaterar att akademin ändå bör delta i arbetet mot främlingsfientlighet och de antidemokratiska krafter som sprider sig i omgivningen. Det kanske måste leda till funderingar kring kunskapsbegreppet. Hur ska det kopplas till mänskliga rättigheter, de normer som styr oss och hur olika människor värdesätts?
– Universitetsvärlden måste genomgå en stor förändring om den ska kunna bidra till de krafter som motverkar xenofobi.

CARL VON SCHEELE

FAKTA
Nätverket Nawes vänder sig till kvinnliga afrosvenska forskare och studenter. Medlemmarna ger varandra stöd och äldre medlemmar fungerar som mentorer åt yngre.
Nätverket hjälper till att skriva forskningsplaner, ger stöd i diskrimineringsärenden och hjälper nyanlända afrikanska studenter in i den svenska akademin.
Man verkar genom möten och håller två seminarier per år. Ett mål är att svenska myndigheter bättre ska tillvarata kunskapen i den kvinnliga afrosvenska gruppen. Kvinnorna skulle kunna anlitas som konsulter i till exempel SIDAprojekt.
Nätverket drivs främst på ideell basis, men överlever tack vare det stora intresset för verksamheten.
– Vi blir starkare för varje gång vi träffas, säger Victoria Kawesa, ordförande.

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023